Den första framgångsrika operationen med konstgjord lungkollaps – så kallad pneumothorax – utfördes år 1882 av den italienska läkaren Carlo Forlanini. Metoden blev en av de viktigaste behandlingarna mot tuberkulos under en tid då effektiva läkemedel ännu inte existerade.
Vid operationen fördes en tunn nål in mellan revbenen och in i pleurautrymmet, det vill säga det smala utrymme som finns mellan lungan och bröstkorgens insida. Genom att låta luft strömma in i detta utrymme kollapsade lungan delvis.
Trots att det kan låta dramatiskt var detta själva poängen med behandlingen. När den drabbade lungan fick vila kunde inflammationen och ärrbildningen som tuberkulosen orsakat minska, vilket gav kroppen bättre möjligheter att läka.
Forlaninis idé byggde på observationer av patienter där ärrbildning efter tidigare lungsäcksinflammation tycktes skydda mot tuberkulosens framfart. Konstgjord pneumothorax kom därför att bli en standardbehandling vid lungtuberkulos under första hälften av 1900-talet, tills antibiotika som streptomycin introducerades på 1940-talet och gradvis ersatte de kirurgiska metoderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online