Varje vuxen som får barn – oavsett om det sker medvetet eller inte – överför egenskaper till sin avkomma. Det beror på generna, som utgör grunden för vår kropp, samt den naturliga process där dessa anlag förs vidare till nästa generation. Men människor överför inte enbart egenskaper genom genetiken. De vidareförs även genom beteende och miljö. Dessa så kallade inlärda egenskaper kan tas upp av barnet eller inte alls, beroende på hur det växer upp.
Generna är själva kärnan i arvsläran. Varje människa har tusentals gener som består av DNA och kromosomer – livets byggstenar. De grundläggande begreppen kring gener och arv beskrevs ursprungligen av den österrikiske munken Gregor Mendel, som studerade hur trädgårdsärter utvecklar egenskaper som form och färg utifrån sina föräldraplantor. Han fastställde att förälderns genetik avgör avkommans genetik, vilket bekräftade den grundläggande idén om arv.
Varje människa består av 46 kromosomer, varav 23 kommer från modern och 23 från fadern. Faderns spermier bär på 23 kromosomer, liksom moderns äggcell, och när de möts bildas en zygot: en enda cell med 46 kromosomer som så småningom utvecklas till ett barn. Kromosomerna bidras slumpmässigt, vilket innebär att varje barns 46 kromosomer kommer från en sammanlagd pool på 92. Detta möjliggör ett enormt antal kombinationer – därför kan syskon se olika ut och bete sig olika trots att de har samma föräldrar.
Generna styrs av alleler – genetiska kombinationer som bestämmer egenskaper som hårfärg och ögonfärg. Genen som till exempel avgör om en person kan böja tummen på ett visst sätt består av två alleler. Om båda allelerna är identiska – exempelvis när båda ger förmågan att böja tummen bakåt – kallas det homozygot. Ger däremot endast en av allelerna denna förmåga, domineras den ena allelen över den andra. I detta fall gör den dominanta allelen att personen inte kan böja tummen bakåt. Även om båda allelerna finns i den genetiska koden, åsidosätter den ena den andra.
Föräldrar överför också egenskaper till sina barn på icke-biologiska sätt. Hur ett barn uppfostras gör att det utvecklar så kallade inlärda egenskaper, som vidareförs genom förebilder eller undervisning. Ett barn föds exempelvis vänsterhänt på grund av genetiken, men att ett barn hälsar på andra med en handslut beror på hur det lärts att bete sig. Inlärda egenskaper som instiftas i tidig ålder blir nästan lika djupt rotade hos barnet som de genetiska egenskaperna – barnet modellerar instinktivt sig själv och sitt eget beteende efter sina föräldrar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online