Infertilitet, hög ålder eller avsaknad av en partner kan stå i vägen för drömmen om att bli förälder. Surrogatmödraskap innebär att en kvinna går med på att bära ett barn och föda det åt en annan person eller ett annat par. Det finns två huvudsakliga former: vid traditionellt surrogatmödraskap donerar kvinnan sitt eget ägg och föder barnet som dess genetiska mor, medan ett befruktat ägg vid gestationellt surrogatmödraskap implanteras i henne – hon har då ingen biologisk koppling till barnet.
Vid kommersiellt surrogatmödraskap ingår en ekonomisk ersättning i överenskommelsen. Surrogatmodern kompenseras för att bära och föda barnet, medan de blivande föräldrarna ofta får stå för hela graviditetens kostnader. Processen är dyr och innefattar både medicinska och juridiska avgifter.
De blivande föräldrarna kan välja att anlita en byrå – vilket innebär ytterligare kostnader – för att hantera det praktiska, såsom preliminära hälsoundersökningar, försäkringar under graviditeten samt rese- och juridikfrågor. Båda parter måste dessutom väga de moraliska frågorna kring att "hyra en livmoder" och betala för ett barn, vilket blir extra kännbart vid traditionellt surrogatmödraskap där surrogatmodern är barnets genetiska mor.
USA är ett av relativt få länder i världen som tillåter surrogatmödraskap. Lagarna varierar dock kraftigt mellan delstaterna: vissa förbjuder praktiken helt, medan andra tillåter den med olika begränsningar. För vissa blivande föräldrar kan det därför vara nödvändigt att resa till en annan delstat för att kunna ingå ett surrogatavtal.
Den bristande lagstiftningen bidrar också till risken för bedrägeri. Byråer kan utnyttja blivande föräldrar ekonomiskt, och vissa fullgör inte sina åtaganden gentemot surrogatmodern när det gäller ersättning och vård. Det gör noggrann research och professionell juridisk rådgivning extra viktigt.
Surrogatmödraskap ger dem som inte kan få barn på biologisk väg chansen att bli föräldrar, och vittnar samtidigt om surrogatmödrarnas unika gåva – att skänka liv. För många utgör det dessutom ett alternativ till adoptionsprocessen, som ofta är långdragen och hårt reglerad.
Barnlösa kvinnor, homosexuella par och ensamstående som önskar barn kan se surrogatmödraskap som en mer direkt väg till föräldraskap. Altruistiskt surrogatmödraskap, utan ekonomisk ersättning, är vanligast bland kvinnor som bär ett barn åt en familjemedlem eller nära vän.
Barnet är den mest sårbara parten i ett surrogatavtal. Frågor om övergivande, eller att ingen av parterna skulle vilja ta hand om barnet efter födseln, kan i värsta fall uppstå. Det finns även en risk att surrogatmodern, särskilt vid traditionellt surrogatmödraskap, knyter emotionella band till barnet och kräver att få behålla det.
Faderskapet kan dessutom ifrågasättas om överenskomna riktlinjer inte följs – exempelvis kravet att surrogatmodern ska avstå från samlag fram till att befruktningen lyckats och graviditeten inletts. Riktlinjen finns just för att säkerställa att barnet faktiskt är avlat med den avsedda biologiske faderns spermier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online