Hyperemesis gravidarum är en medicinsk tillstånd som drabbar gravida kvinnor och kännetecknas av extremt svår illamående och kräkningar. Medan cirka 70–80 procent av alla gravida upplever vanlig graviditetsillamående (morgonillamående), drabbas endast omkring 1 procent av de extrema symtom som kännetecknar hyperemesis gravidarum. Trots att det är ovanligt kan tillståndet vara allvarligt och kräver ofta medicinsk vård.
Illamåendet och kräkningarna vid hyperemesis gravidarum är så intensiva och ihärdiga att den gravida inte kan få i sig tillräckligt med mat och vätska. I svåra fall kan tillståndet leda till betydande viktminskning – ofta mer än 10 procent av kroppsvikten före graviditeten – samt näringsbrister, uttorkning, metabola rubbningar, svaghet, yrsel och svimningsanfall. Många drabbade beskriver också en kraftig påverkan på sin livskvalitet och förmåga att klara vardagen.
Den exakta orsaken till hyperemesis gravidarum är fortfarande okänd, men forskning har visat ett samband mellan tillståndet och graviditetens hormoner. En ledande teori är att förhöjda nivåer av det graviditetshormon som kallas humant koriongonadotropin (hCG) kan utlösa de svåra symtomen. Även genetiska faktorer kan spela roll – kvinnor som har en släkting som drabbats löper ökad risk att själva utveckla tillståndet.
Morgonillamående och hyperemesis gravidarum liknar varandra på många sätt, eftersom båda innebär illamående och kräkningar under graviditeten. Skillnaden ligger i svårighetsgraden. Vid vanligt morgonillamående åtföljs illamåendet bara ibland av kräkningar och är aldrig så allvarligt att det orsakar uttorkning eller andra farliga följder. Dessutom brukar morgonillamående avta runt vecka 12 av graviditeten. Hyperemesis gravidarum varar däremot ofta ända fram till vecka 21, och i vissa fall lägger sig symtomen aldrig helt under graviditeten.
Kvinnor med hyperemesis gravidarum bör dricka rikligt med vätska för att undvika uttorkning och se till att få i sig tillräcklig näring. Många mår bättre av att äta flera mindre måltider utspridda över dagen istället för tre stora. Beroende på symtomens svårighetsgrad kan läkare förskriva läkemedel, exempelvis antihistaminer eller läkemedel mot sura uppstötningar. I allvarligare fall ges vätska och näring via dropp (intravenös behandling), och sängvila kan rekommenderas för att lindra symtomen. Tidig kontakt med vården är viktigt för att snabbt kunna sätta in rätt behandling och skydda både mamman och barnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online