Behovet av en Rh-faktorspruta under graviditeten beror på Rh-kompatibiliteten mellan mamman och fostret. Om du som blivande mamma är Rh-negativ och barnets pappa är Rh-positiv – eller har okänd Rh-status – finns det risk att fostret är Rh-positivt. I sådana fall behöver du normalt få Rh-immunglobulin (RhIg), i Sverige ofta kallat anti-D-profylax eller "Rh-sprutan", både under graviditeten och efter förlossningen.
Sprutans syfte är att förhindra att din kropp bildar antikroppar mot Rh-positiva röda blodkroppar från fostret. Utan behandling kan dessa antikroppar passera moderkakan och angripa barnets blodkroppar, vilket kan leda till så kallad Rh-sjukdom – inte bara i den pågående graviditeten utan framför allt i framtida graviditeter med ett Rh-positivt foster.
Rh-immunglobulin ges vanligtvis runt graviditetsvecka 28–29, och därefter inom 72 timmar efter förlossningen om barnet visar sig vara Rh-positivt eller har okänd Rh-status. En extra dos kan dessutom rekommenderas om du under graviditeten upplever vissa händelser där fostrets blod kan komma i kontakt med ditt, till exempel:
Som Rh-negativ gravid är det viktigt att gå på alla kontroller inom mödrahälsovården och följa din barnmorskas och läkares rekommendationer. Blodgrupp och Rh-status testas rutinmässigt vid första mödravårdskontrollen, vilket gör att Rh-inkompatibilitet kan upptäckas i god tid. Regelbunden uppföljning och rätt timing av anti-D-behandlingen ger ett mycket gott skydd mot Rh-sjukdom och ökar chanserna till friska framtida graviditeter.
Har du frågor eller funderingar kring din Rh-faktor och din graviditet? Tveka inte att rådfråga din barnmorska eller läkare för personlig vägledning utifrån din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online