Säkerhetsåtgärder för snöarnika – så hanterar du växten på rätt sätt

Vad är snöarnika?

Enligt det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) växer snöarnika (Arnica frigida C.A. Mey. ex Iljin) i Alaska, British Columbia, Newfoundland, Northwest Territories, Quebec och Yukon. Växten är inte särskilt farlig, men du bör ta vissa försiktighetsåtgärder om du planerar att odla den eller använda den på något sätt.

Ätlighet för människor och djur

Snöarnika lämpar sig inte som bär- eller fröprodukt för människor, eftersom växten saknar tydliga frukter och frön. Av samma anledning är den inte heller användbar som nötprodukt. Växten är helt enkelt inte aptitlig för människor. Även om den inte klassificeras som giftig bör den inte ätas. Den har dessutom ett lågt proteininnehåll och ingen potential som livsmedelsprodukt.

Du bör inte heller använda snöarnika som foder till djur. Växtens smakerlighet är låg för både betande djur och djur som gnager på grenar och löv.

Försiktighetsåtgärder gällande morfologi och fysiologi

Morfologi är läran om en organisms form och utseende, medan fysiologi studerar hur organismer, exempelvis växter, fungerar. Snöarnikan har en medelhög kvot mellan kol och kväve, vilket har betydelse för dess lämplighet som kompostmaterial.

• Försök inte hamla växten. Snöarnikan har ingen förmåga att bilda stubbskott, och du riskerar att skada dig i försöket.
• Använd den inte som brandskydd. Växten är inte brandhärdig och ska därför aldrig användas som brandfilt eller annan säkerhetsutrustning för att släcka småbränder.
• Hantera bladverket varsamt. Snöarnikan har ett grovt bladverk. Gnugga det inte kraftigt mot huden, eftersom det kan orsaka skav.
• Se upp för snubbelrisk. Växten växer rhizomatöst, det vill säga med tjocka horisontella jordstammar. Dessa kan ibland ligga ovan jord och utgöra en snubbelrisk.
• Använd den inte för allelopati. Snöarnikan är inte en känd allelopat. Allelopati innebär att en organism producerar biokemikalier som påverkar andra organismers utveckling, överlevnad och reproduktion.
• Räkna inte med kvarhållet lövverk. Växten behåller inte sina blad och bör därför inte användas för ändamål där detta är avgörande.
• Tänk på växtsättet. Snöarnikan har en upprätt form och riktning, vilket är bra att ha i åtanke om du skulle hoppa över en buske.

Övriga försiktighetsåtgärder

Snöarnika lämpar sig inte som julgransprodukt. Bränn den inte, eftersom den inte är lämplig som bränsle. Försök inte heller använda den som virkesprodukt – växten saknar ved. Den är inte heller användbar som massaved eller fanér, och den bör inte användas som plantskolematerial. Snöarnikan har dessutom ingen potential som råvara inom den så kallade naval stores-industrin, alltså branschen som samlar in skogsråvaror för bearbetning och försäljning, exempelvis harts och terpentin.

Sammanfattning

Snöarnika är en vacker fjällväxt som inte utgör någon större fara, men som har mycket begränsad praktisk användning. Ät den inte, använd den inte som foder, bränsle eller material, och hantera bladverket varsamt. Med dessa enkla försiktighetsåtgärder kan du odla och njuta av växten utan problem.