Alkoholism, som idag ofta benämns alkoholbruksstörning, är en progressiv sjukdom som kännetecknas av ett fysiskt och psykiskt beroende av alkohol. En person med alkoholberoende känner sig tvungen att dricka trots allvarliga negativa konsekvenser, exempelvis juridiska problem, försämrad hälsa eller konflikter i familjen och relationer.
Sjukdomen utvecklas gradvis över tid och påverkar både kropp, psyke och beteende. Här går vi igenom de vanligaste tecknen, symtomen och effekterna samt vad som krävs för återhämtning.
Det är mycket vanligt att personer med alkoholberoende förnekar att de har ett problem. Förnekelsen är ofta en del av själva sjukdomen och gör det svårt för den drabbade att söka hjälp i tid. Många tappar intresset för aktiviteter som tidigare gav glädje och meningsfullhet, och försöker istället dölja hur mycket de egentligen dricker.
Ett av de mest framträdande symtomen på alkoholism är starkt sug efter alkohol – ett intensivt och ofta oemotståndligt behov av att dricka. I takt med att sjukdomen fortskrider utvecklas tolerans, vilket innebär att allt större mängder alkohol krävs för att uppnå samma effekt som tidigare.
En person med alkoholberoende kan dessutom inte sluta dricka när väl en kväll har inletts, och kroppen blir fysiskt beroende av alkoholen. Utebliven konsumtion kan då ge abstinensbesvär som skakningar, svettningar och oro.
Inledningsvis kan effekterna av alkohol upplevas som positiva. Små mängder alkohol ger avslappning och sänker hämningar, vilket många uppfattar som trevligt och socialt underlättande.
När konsumtionen ökar förändras dock beteendet markant. Den alkoholberoende börjar ta risker som hen aldrig skulle ta vid nykterhet – exempelvis köra bil påverkad, bråka, spendera pengar vårdslöst eller delta i farliga aktiviteter. Dömsförmågan och impulskontrollen försämras successivt.
I takt med att beroendet fördjupas kan problematiska drickare uppleva skakningar (tremor), minnesluckor så kallade blackouts samt återkommande baksmällor. Minnesluckorna innebär att personen inte minns vad som skett under berusningen, vilket kan vara skrämmande för både den drabbade och omgivningen.
En typisk del av sjukdomsbilden är också att personen skyller sina problem på andra eller på yttre omständigheter, trots att problemen orsakats av drickandet. Det kan handla om äktenskapskonflikter, förlorade vänskaper eller att man mister sitt jobb. Många alkoholister lyckas inte sluta dricka ens när de ställs inför allvarliga konsekvenser, som gripande för rattfylleri, allvarliga hälsoproblem eller hotande separation.
Det finns ingen enkel bot mot alkoholism, men sjukdomen går att behandla. Behandling hjälper den drabbade att lära sig känna igen de utlösare – triggers – som driver hen att dricka, och att utveckla strategier för att hantera dem.
Återhämtningen bygger oftast på total avhållsamhet, eftersom även små mängder alkohol lätt kan återaktivera beroendet. Processen är livslång och kräver kontinuerligt engagemang, men med rätt stöd – exempelvis via vården, terapi, självhjälpgrupper som Anonyma Alkoholister (AA) samt anhörigstöd – är det fullt möjligt att leva ett gott och nyktert liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online