
Screening av substansbruksstörningar (Substance Use Disorder, SUD) innebär att man bedömer hur sannolikt det är att en person har ett substansrelaterat problem. Det är ett viktigt första steg för att identifiera individer som behöver en fördjupad utredning, insatser eller behandling. Här förklarar vi hur en sådan screening vanligtvis går till.
Screeningen börjar ofta med ett kort samtal, vanligtvis inom hälso- och sjukvården, där vårdpersonal ställer allmänna frågor om personens användning av alkohol, droger eller andra beroendeframkallande medel.
För att bedöma risken för substansbruksstörning används specifika screeningsinstrument eller standardiserade frågeformulär. Dessa består av frågor om användningsmönster, eventuella problem i samband med bruket samt symtom som är typiska för en substansbruksstörning.
Bland de vanligaste instrumenten finns CAGE-frågeformuläret (Cut down, Annoyed, Guilty, Eye-opener), AUDIT-C (Alcohol Use Disorders Identification Test – Consumption) och DAST-10 (Drug Abuse Screening Test – 10 frågor).
För att personen ska kunna svara ärligt och öppet genomförs screeningen alltid i en privat och konfidentiell miljö. Sekretessen är en grundförutsättning för ett förtroendefullt samtal.
Frågorna rör typiskt sett hur ofta och hur mycket personen använder olika substanser (till exempel alkohol, narkotika eller tobak), vilka mönster som finns (som episoddrickande eller dagligt bruk) samt vilka konsekvenser eller problem som kan kopplas till användningen – exempelvis svårigheter på jobbet, juridiska problem eller relationella konflikter.
Svaren på screeningsfrågorna poängsätts enligt instrumentets fastställda kriterier. När svaret överskrider en viss gränsvärde tyder det på en eventuell substansrelaterad problematik som behöver undersökas närmare.
Vårdpersonalen går sedan igenom resultatet tillsammans med personen och ger återkoppling. Syftet är att lyfta fram eventuella riskfaktorer och betona vikten av en fortsatt utredning eller åtgärd vid behov.
Beroende på resultatet kan personen remitteras till en omfattande missbruksutredning eller knytas direkt till lämpliga behandlingsresurser – exempelvis samtalsstöd, psykoterapi eller ett specialiserat program för substansbruksstörningar.
Beroende på situationen och individens behov kan uppföljande bedömningar genomföras för att övervaka utvecklingen och utvärdera hur effektiva behandlingsinsatserna har varit.
Kom ihåg att screening av substansbruksstörningar är utformad för att identifiera potentiella problem och fungerar som ett första steg i arbetet med missbruksfrågor. För en säker diagnos och fördjupad bedömning rekommenderas alltid en omfattande utredning hos en kvalificerad beroendespecialist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online