Prednison är en generisk variant av ett kortikosteroidläkemedel som även kan säljas under varumärket Deltasone. Läkemedlet finns i både tablett- och vätskeform och förskrivs av flera olika skäl. Hos barn används prednison oftast för att behandla astma, juvenil artrit, autoimmuna sjukdomar och akuta allergiska reaktioner. Det kan också ingå i behandlingsregimen vid barndomsleukemi samt för att förebygga avstötning efter organtransplantation.
Trots att prednison är ett effektivt och ofta livsviktigt läkemedel finns det flera biverkningar som kan vara besvärande för barn. Här går vi igenom de vanligaste effekterna och vad föräldrar bör hålla utkik efter.
Sömnsvårigheter är en biverkning som främst förknippas med höga doser av prednison, men barn kan drabbas även vid låga doser eftersom den individuella toleransen varierar. Störningen kan yttra sig som svårigheter att somna eller att inte kunna sova hela natten. För barn som tar läkemedlet en gång per dag rekommenderar Children's Hospital of Pittsburgh (CHP) att prednison ges före klockan 9 på morgonen för att minska denna effekt. En läkare eller apotek kan hjälpa till att ta fram ett lämpligt doseringsschema för barn som behöver flera doser under dagen.
Prednison kan orsaka förhöjt blodtryck hos barn på grund av vätskeretention, som i sin tur orsakas av att kroppen behåller natrium. Svullnad i händer och fötter kan vara ett tecken på detta. Kontakta läkare om barnet går upp mer än cirka ett kilo i vikt under 24 timmar medan det behandlas med prednison. Blodtrycket bör kontrolleras regelbundet hos barn som står på långvarig kortikosteroidbehandling. Att minska mängden natrium i kosten minskar vätskeretentionen och därmed risken för förhöjt blodtryck.
National Institutes of Health (NIH) varnar för att långvarig användning av prednison kan leda till hämmad tillväxt hos barn, samt ökad risk för benskörhet (osteoporos) senare i livet. Barn som får långvarig prednisonbehandling övervakas därför vanligtvis noga för att minimera negativa effekter på skelettet. Föräldrar kan bidra genom att se till att barnet får tillräckligt med kalcium och D-vitamin, eftersom dessa näringsämnen kan hjälpa till att bromsa bennedbrytning. Promenader och åldersanpassade belastningsövningar stärker också skelettet.
Långvarig behandling med prednison kan leda till förhöjda blodsockernivåer, så kallad hyperglykemi. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att barnet har diabetes. Blodsockret kontrolleras regelbundet av den behandlande läkaren, som bedömer om nivåerna är så förhöjda att behandling krävs. Föräldrar bör omedelbart kontakta vården om barnet uppvisar ökad törst, täta urineringar eller förändrad medvetenhet, eftersom detta kan tyda på högt blodsocker. Att begränsa intaget av koncentrerade sötsaker kan hjälpa till att förebygga eller lindra denna biverkning.
När ett barn använder prednison under en längre tid slutar kroppen att producera ett eget hormon som liknar det syntetiska steroiden, eftersom kroppen istället använder prednisonet för att utföra viktiga funktioner. Om läkemedlet avbryts plötsligt har kroppen inte tillräckligt med hormon kvar för att fungera normalt. Ett barn som slutar ta prednison tvärt kan drabbas av abstinenssymtom som yrsel, trötthet och magproblem, och i värsta fall kan plötsligt utsättande vara livshotande. Om prednison inte längre behövs måste dosen därför trappas ned gradvis över många dagar, och detta ska alltid ske under överinseende av den förskrivande läkaren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online