Barn drabbas ofta av olika typer av utslag, men de flesta är helt ofarliga och går att spåra till specifika bakomliggande orsaker. Vanliga orsaker till utslag hos barn är hudsjukdomar, allergiska reaktioner, överhettning samt bakteriella och virala infektioner. De vanligaste virusutslagen hos barn omfattar vattkoppor, mässling och röda hund, femte sjukan, tredagarsfeber samt enterovirusinfektioner som herpangina och hand-, fot- och munsjukdom.
Det första tecknet på denna virusinfektion är oftast små röda prickar eller knölar som lätt kan misstas för insektsbett. Allt fler knölar tillkommer med tiden, och de äldre utvecklas sannolikt till vätskefyllda blåsor. Barnet får vanligtvis feber kort efter att viruset etablerat sig. I takt med att sjukdomen fortskrider bildas ett skorptäcke på en del av de äldre såren. Utöver feber upplever det smittade barnet ofta klåda, och i sällsynta fall kan halsont eller allmän sjukdomskänsla förekomma. Barn med vattkoppor är vanligtvis smittsamma i 8–10 dagar.
Dessa två virusinfektioner är idag betydligt ovanligare eftersom de flesta barn skyddas genom det allmänna MPR-vaccinet, som ger immunitet mot mässling, påssjuka och röda hund. De första symtomen på mässling liknar dem vid en kraftig förkylning eller influensa: hög feber, nästäppa, trötthet, hosta och röda ögon. Sjukdomens karakteristiska röda utslag brukar dyka upp på tredje eller fjärde dagen och kan bestå i sju till åtta dagar.
Röda hund, även kallad tyska mässlingen, inleds med ett rött eller rosa utslag i ansiktet som snabbt sprider sig till resten av kroppen. Infektionen är kortvarig – ungefär fyra till fem dagar – och orsakar betydligt mindre obehag än mässling.
Femte sjukan, som orsakas av parvovirus B19 och även kallas erytema infectiosum, ger vanligtvis endast lindriga besvär hos annars friska barn. Det smittade barnet visar först tecken på allmän sjukdomskänsla, följt av ett nätlikt rött utslag i ansiktet. Utslagen sprider sig snart över hela kroppen, och barnet kan få lätt feber och klåda. Viruset är bara smittsamt innan utslagen syns, vilket innebär att barn med utslag inte behöver isoleras.
Tredagarsfeber, som oftast drabbar barn upp till fyra års ålder, orsakas av herpesvirus typ 6. Infektionen inleds med hög feber, vilket hos vissa spädbarn kan innebära risk för feberkramper, följt av ett utslag som först visas på bålen och därefter sprider sig till armar och ben. Behandlingen består framför allt av febernedsättning med paracetamol. Tillståndet betraktas inte som smittsamt, så barnet behöver inte isoleras.
De två vanligaste enterovirussjukdomarna – hand-, fot- och munsjukdom samt herpangina – orsakas av coxsackievirus. Ingen av dem utgör något större hot mot barnets hälsa, och båda åtföljs av feber som bäst behandlas med paracetamol. Hand-, fot- och munsjukdom kännetecknas av feber och utslag som kan omfatta blåsor i munnen och på tungan samt på händer och fötter. Herpangina ger också feber, vanligtvis tillsammans med halsont och smärtsamma blåsor eller sår längst bak i munnen.
Kontakta vården om barnet är mycket påverkat, har svårt att dricka, får hög och långvarig feber, verkar slött eller om utslagen förändras eller förvärras. Spädbarn och barn med nedsatt immunförsvar bör alltid bedömas av läkare vid feber och utslag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online