
Spastisk cerebral pares är den vanligaste formen av cerebral pares (CP) och drabbar cirka 80 procent av alla barn som får diagnosen. Tillståndet orsakas av en skada på hjärnan som påverkar muskelkontroll och rörelseförmåga. Idag finns det tyvärr ingen känd bot för sjukdomen, men olika behandlingsformer kan förbättra barnets livskvalitet och funktionsförmåga avsevärt.
Barn med spastisk cerebral pares kan inte slappna av i vissa muskler eller fullt ut kontrollera sina rörelser. Tillståndet kan påverka endast ena sidan av kroppen eller både armar och ben. De drabbade musklerna känns stela, svaga och spända, och de spastiska rörelserna kan variera från lindriga till mycket svåra beroende på hur allvarlig hjärnskadan är.
Forskarna är ännu inte helt säkra på vad som exakt orsakar spastisk cerebral pares, men man vet att tillståndet hänger samman med skador på hjärnan. Identifierade riskfaktorer inkluderar:
Beroende på vilket område av hjärnan som är skadat kan ett barn med spastisk cerebral pares ha svårt att gå eller tala. I vissa fall krävs rullstol eller andra hjälpmedel för förflyttning, medan andra barn klarar sig med gånghjälpmedel eller träning.
Barn med spastisk cerebral pares har ofta andra hälsoproblem parallellt med rörelsesvårigheterna. Vanliga exempel är utvecklingsförseningar samt betydande problem med hörsel och syn. Därför är regelbundna uppföljningar av flera olika specialister ofta nödvändiga.
En genomtänkt behandlingsplan för ett barn med spastisk cerebral pares brukar kombinera flera insatser:
De läkemedel som vanligtvis ordineras är antispasmodika, exempelvis diazepam (Valium), som hjälper stela muskler att slappna av, samt antiepileptiska läkemedel, exempelvis topiramat (Topamax), som skyddar mot krampanfall. Det är dock värt att notera att vissa läkare bedömer att de möjliga biverkningarna av dessa läkemedel kan överväga deras positiva effekter, vilket gör att behandlingen alltid bör anpassas individuellt tillsammans med vårdteamet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online