Crohns sjukdom drabbar främst äldre tonåringar och vuxna, men cirka 20 procent av alla fall upptäcks hos barn. De flesta av dessa barn får besvär i nedre delen av tarmen och tjocktarmen, men upp till 35 procent har även problem kopplade till tunntarmen. Tyvärr finns det idag ingen botande behandling för Crohns sjukdom, men flera behandlingsmetoder kan hjälpa till att stoppa eller kontrollera symtomen.
Crohns sjukdom tillhör en grupp sjukdomar som ofta kallas inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). På grund av detta förväxlas den ofta med ulcerös kolit. Skillnaden mellan de två är att Crohns sjukdom kan drabba hela matsmältningssystemet – från matstrupen, lever, magsäck och bukspottkörtel till tunn- och tjocktarm samt ändtarm – medan ulcerös kolit endast påverkar tjocktarmen. Tyvärr kan vissa barn med Crohns sjukdom enbart ha symtom från tjocktarmen, vilket gör diagnosen svårare att ställa.
Symtomen varierar från barn till barn beroende på var i kroppen sjukdomen orsakar problem, men vanliga symtom inkluderar:
Alla symtom förekommer inte hos alla barn med Crohns sjukdom, och de kan visa sig på olika sätt och i olika grad. En feber kan till exempel saknas helt, eller så kan ett barn slippa blod i avföringen om tjocktarmen inte är påverkad.
Ett vanligt hälsokontrollbesök räcker sällan för att ställa en Crohns-diagnos. Din barnläkare kan vilja göra ytterligare undersökningar, exempelvis blodprov för att kontrollera anemi (blodbrist) samt odlingar av avföring för att hitta parasiter eller bakterier. Mer invasiva undersökningar inkluderar gastroskopi (magkamera) och koloskopi (tjocktarmskamera), där vävnadsprover (biopsier) också kan tas för att utesluta andra orsaker till symtomen. Det är även möjligt att barnläkaren beställer ett kontrastlavemang med röntgen eller en så kallad övre mag-tarm-röntgen, där barnet får dricka barium innan bilderna tas.
Behandlingen av Crohns sjukdom hos barn anpassas efter vilka symtom som visar sig. I många fall är målet att uppnå remission, alltså en period utan aktiv sjukdom. Antiinflammatoriska läkemedel och vissa antibiotika förskrivs ofta till barn med milda symtom, medan kortisonpreparat kan ges vid mer svåra besvär. På grund av biverkningarna används dock kortison sparsamt och under begränsade perioder.
Om ditt barn går in i remission kan immunmodulerande läkemedel ges för att dämpa immunförsvaret. Ändrade matvanor kan också hjälpa – undvik gärna kryddstark mat och livsmedel med högt fiberinnehåll. Barn som har problem med tillväxten kan dessutom dra nytta av kosttillskott eller näringsrika kaloridrycker. Kirurgi är ett sista alternativ och ovanligt hos barn.
Det finns flera potentiella risker kopplade till symtomen vid Crohns sjukdom. Eftersom vissa barn äter mindre än de behöver, eller har svårt att smälta och ta upp näring från maten, riskerar de undernäring. Detta kan i sin tur leda till problem med tillväxt och utveckling, bland annat försenad pubertet. Anemi, urinvägsinfektioner och munblår kan också förekomma hos barn med Crohns sjukdom. I vissa fall utvecklar barn fistlar, varav den vanligaste platsen är runt analöppningen.
Kontakta vården om ditt barn har långvariga magbesvär, återkommande diarré, blod i avföringen, oförklarlig viktnedgång eller pågående trötthet. Tidig diagnos och behandling kan minska risken för komplikationer och förbättra barnets livskvalitet avsevärt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online