Sömnapné hos småbarn – orsaker, symtom, diagnos och behandling

Sömnapné hos småbarn är en störning där barnets andning upprepade gånger avbryts under sömnen. Det finns tre olika typer av sömnapné som småbarn kan drabbas av:

• Obstruktiv sömnapné – en blockering i luftvägarna orsakar andningsuppehållet.
• Central sömnapné – ingen blockering föreligger, men hjärnan skickar inte signaler till musklerna att andas.
• Blandad apné – både obstruktiv och central sömnapné förekommer.

Sömnapné hos småbarn kan vara svårt att diagnostisera, men det är ett potentiellt allvarligt tillstånd som kräver snabb behandling för bästa möjliga långsiktiga resultat.

Orsaker

Sömnapné hos småbarn kan bero på flera olika faktorer. Hos barn med obstruktiv sömnapné kan förstorade adenoider eller tonsiller orsaka en blockering som leder till andningsuppehåll. Småbarn som är överviktiga, har Downs syndrom, gomspalt eller en tillbakadragen haka löper högre risk att utveckla tillståndet. Central sömnapné orsakas av att hjärnan inte signalerar till andningsmusklerna, medan blandad sömnapné kan bero på en blockering, bristande signaler från hjärnan – eller båda delarna.

Symtom

För att ditt barns sömnapné ska kunna upptäckas måste du först identifiera att det finns ett problem. Observera ditt barn när det sover och se om hen har andningssvårigheter eller tenderar att snarka. Var särskilt uppmärksam på andningsuppehåll som varar i minst tio sekunder.

Andra tecken som kan tyda på sömnapné inkluderar:

• Kraftig svettning under sömnen
• Kvävningsanfall eller hostning under natten
• Munandning, både dag och natt
• Rastlös sömn
• Upprepade uppvaknanden under natten

Risker

Obehandlad sömnapné kan medföra allvarliga konsekvenser för småbarn. Tillståndet kan leda till försenad tillväxt och öka risken för högt blodtryck samt andra lung- och hjärtproblem. Barn med sömnapné kan även drabbas av beteendeproblem och inlärningssvårigheter, vilket gör tidig upptäckt ännu viktigare.

Diagnos

För att diagnostisera sömnapné hos ett småbarn genomförs en fullständig fysisk undersökning samt en granskning av barnets luftvägar. Läkaren utför även tester för att utesluta andra tillstånd, exempelvis allergier eller andra problem som kan ge liknande symtom.

Det vanligaste och mest tillförlitliga testet är en polysomnografi. Undersökningen övervakar barnets syresättning i blodet, hjärnvågor, andning och ögonrörelser under sömnen, och den hjälper också till att upptäcka flämtningar och snarkningar. För att testet ska kunna genomföras behöver barnet tillbringa en natt på en speciell sömnklinik, där hen övervakas under en hel sömncykel.

Behandling

I cirka 90 procent av fallen hos småbarn botas sömnapnen genom att adenoider, tonsiller eller båda tas bort kirurgiskt. Vissa barn kan dock behöva använda en specialmaskin under sömnen för att hålla luftvägarna öppna. Denna maskin, som ger kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP), är dock inte alltid effektiv vid central sömnapné.