Kräkningar är ett mycket vanligt symtom hos barn och beror inte alltid på infektion eller feber. Det finns flera möjliga orsaker till att ett barn kräks utan att ha förhöjd temperatur. Här går vi igenom de vanligaste förklaringarna och vad du bör göra.
Virus- eller bakterieinfektioner i magen och tarmarna, som vinterkräksjuka (gastroenterit), kan ge kraftiga kräkningar. Smittan sprids lätt via kontakt med smittade personer eller genom förorenad mat och vatten.
Kontaminerad mat eller dryck kan leda till matförgiftning, med kräkningar, diarré och magkramper som följd. Symtomen kommer ofta relativt snabbt efter måltiden.
Barn är särskilt känsliga för åksjuka, som kan utlösas vid resor med bil, flyg eller båt. Rörelsen stör balanssinnet, vilket kan ge illamående och kräkningar.
Matallergier eller intoleranser, exempelvis mot mjölkprotein eller gluten, kan utlösa en immunreaktion som resulterar i kräkningar.
Vid reflux rinner magsyrainnehållet tillbaka upp i matstrupen, vilket kan orsaka kräkningar, särskilt hos spädbarn och småbarn.
Känslomässig stress, ångest eller oro kan hos vissa barn utlösa illamående och kräkningar, exempelvis inför skolstart eller andra stora förändringar i vardagen.
Vissa läkemedel, såsom antibiotika, kemoterapipreparat och smärtstillande medel, kan ha kräkningar som biverkning.
Ett allvarligt tillstånd där en del av tarmen glider in i en intilliggande del och skapar en blockering. Det ger ofta kraftiga, återkommande buksmärtor och kräkningar. Sök akut vård om du misstänker detta.
Ett tillstånd där mynningen mellan magsäcken och tunntarmen är förträngd. Spädbarn med pylorusstenos kräks ofta kraftigt efter matning och har svårt att behålla näring. Tillståndet kräver läkarvård.
Ett ovanligt tillstånd som kännetecknas av återkommande episoder av intensiva kräkningar utan identifierbar orsak, ofta med symptomfria perioder emellan.
Ett slag mot huvudet kan orsaka kräkningar som ett tecken på hjärnskakning eller annan huvudskada. Upprepade kräkningar efter huvudtrauma ska alltid utredas av läkare.
Inflammation i blindtarmsbihanget kan ge kräkningar, buksmärtor (ofta som börjar runt naveln och sedan flyttar sig till höger nedre delen av buken) samt nedsatt aptit. Detta kräver akut medicinsk bedömning.
Om ditt barn kräks utan feber är det viktigt att du noggrant följer hur hen mår. Håll utkik efter andra symtom som diarré, buksmärta, huvudvärk eller slöhet. Se till att barnet får i sig vätska genom att erbjuda små klunkar vatten eller elektrolytlösning (vätskeersättning) regelbundet.
Undvik stora mängder vätska på en gång, eftersom det kan förvärra kräkningarna. När kräkningarna avtar kan du successivt introducera lättsmält mat igen.
Kontakta vården om:
– Kräkningarna pågår i mer än 24 timmar
– Barnet visar tecken på vätskebrist, som torr mun, minskad urinering eller slöhet
– Kräkningarna innehåller blod eller galla
– Barnet har kraftiga buksmärtor
– Du misstänker att barnet har skadat huvudet
En läkare kan bedöma barnets tillstånd, ta reda på orsaken till kräkningarna och rekommendera rätt behandling. Vid allvarliga symtom, som stark smärta, blodiga kräkningar eller kraftig slöhet, bör du söka akut vård direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online