Kräkning utan feber är vanligt hos barn och oftast självläkande, men vissa mönster motiverar snabb utredning.
Vanliga godartade orsaker
- Viral gastroenterit: Norovirus, rotavirus – ofta afebril initialt; diaré följer.
- Matförgiftning: Toxin-medierad (S. aureus, B. cereus) – snabb debut, ingen feber.
- Rörelsesjukdom: Bil, båt, VR; läser med upphörande rörelse.
- Matallergi/Intolerans: IgE-medierad (äss, vispning) eller icke-IgE (FPIES – massiv fördröjd kräkning).
- GERD: Ansträngningslös regurgitering, irriterbarhet, dålig viktuppgång hos spädbarn.
- Ångest/Stress: Skolavvikelse, anticipatorisk illamående.
- Läkemedelsbiverkningar: Antibiotika, järn, kemoterapi.
Kirurgiska / Brådskande orsaker (Får inte missas)
- Intussusception: Intermittent svår koliksmärta, körsbärsgele-avföring, letargi – topp 6–36 månader.
- Pylorstenos: Projektil icke-gallig kräkning vid 2–8 veckor; palpabel olivmassiv.
- Blindtarmsinflammation: Periumbilikal→RLQ smärta, anorexi; kräkning följer smärta.
- Intrakraniellt tryck: Huvudtrauma, morgonkräkning, neurologiska tecken.
- Cykisk kräkningssyndrom: Stereotyper episoder, migränassociation.
Hemmabehandling
- Munnen rehydrering (ORS) i små, frekventa klunkar (5 mL var 5:e minut).
- Fortsätt amning; erbjud vanlig formula om tolereras.
- Undvik antiemetika om inte ordinerade (ondansetron kan maskera kirurgiskt akut buk).
Varningssignaler – Sök vård omedelbart
- Gallig (grön) kräkning – kirurgisk akut.
- Utvattningstecken: torra slemhinnor, inga tårar, insjunket fontanell, <3 blöta blöjor/24h.
- Förändrad mental status, letargi, irriterbarhet.
- Bukdistension, ömhet, försvar.
- Blod i kräkning eller avföring.
- Kräkning >24h (spädbarn) eller >48h (äldre barn).
- Nyligt huvudtrauma.
Vid osäkerhet, ring din barnläkare. Tidig bedömning förhindrar komplikationer.
