Hyperbilirubinemi är ett medicinskt tillstånd som oftare kallas gulsot (ikterus). Gulsot uppstår när det finns för mycket bilirubin i blodet. Barn som föds för tidigt – definierat som före graviditetsvecka 36 – löper högre risk att drabbas av hyperbilirubinemi. Även om gulsot hos prematura barn oftast är lindrigt, arbetar läkare aktivt med att förstå de underliggande orsakerna och att ge behandling vid behov, eftersom tillståndet kan bli farligt om det förvärras och lämnas obehandlat.
Bilirubin är ett avfallsämne som bildas när röda blodkroppar bryts ned. Det är ett orange-gult pigment som produceras i milten, transporteras till levern och utsöndras via gallan. Det finns två typer av bilirubin: okonjugerat, vilket är den första fettlösliga produkten som frigörs, och konjugerat, som är den vattenlösliga form som utsöndras från kroppen. Hyperbilirubinemi hos prematura barn innebär ett överskott av okonjugerat bilirubin i blodet.
Under graviditeten cirkulerar fostrets röda blodkroppar tillsammans med moderns, vilket innebär att bilirubinet tas om hand av moderns lever. Ett nyfött barn har dessutom ett förhöjt antal röda blodkroppar, och dessa omsätts och förnyas i snabbare takt än hos en vuxen. Detta lägger extra stress på en kropp som redan försöker anpassa sig till att transportera och utsöndra bilirubin.
Dessutom kan ett nyfött barn, särskilt ett prematurt, sakna tillräckliga mängder konjugerande enzymer i levern för att effektivt kunna konjugera bilirubinet. Det okonjugerade bilirubinet stannar då kvar i blodet och orsakar hyperbilirubinemi. Andra möjliga orsaker inkluderar inre blödningar, infektioner, blodinkompatibilitet mellan mor och barn samt leverdysfunktion. De flesta fall av gulsot hos nyfödda, även bland prematura, är dock fysiologisk gulsot som går över inom några dagar upp till en vecka.
De mest framträdande symtomen på hyperbilirubinemi är gul hud och gulaktiga ögonvitor. Dessa symtom brukar visa sig mellan två och fyra dagar efter födseln och bör följas upp av en läkare. Om symtomen förvärras, eller om ditt barn verkar slö, inte går upp i vikt eller skriker med pipig röst, kontakta läkare omgående.
De flesta lindriga fall av hyperbilirubinemi läker utan behandling inom två till tre veckor efter födseln. Vissa barn, särskilt prematura, behöver dock hjälp att sänka bilirubinvärdet. Vid ljusterapi (fototerapi) placeras barnet under speciellt ljus som hjälper bilirubinet att ändra form och struktur så att det kan utsöndras. Ljusterapi kan även ges hemma genom att placera barnet nära dagsljus som kommer in genom ett fönster.
För spädbarn som har hyperbilirubinemi på grund av blodinkompatibilitet med modern kan intravenöst immunglobulin, ett blodprotein, hjälpa till att minska antalet antikroppar som bryter ner blodkropparna och bildar extra bilirubin. Vid svårare fall kan en utbytetransfusion bli nödvändig. Då tas små mängder blod bort, vilket späder ut bilirubinet, innan blodet förs tillbaka till barnet.
Även om hyperbilirubinemi oftast är ett lindrigt tillstånd kan det bli farligt. Bilirubin är giftigt för hjärnan, så om blod med för höga halter bilirubin passerar hjärnan kan det leda till akut bilirubinencefalopati. Symtom inkluderar slöhet, pipiga skrik, böjning av nacke och rygg samt feber. Akut bilirubinencefalopati kan orsaka permanent hjärnskada, så kallad kärnikterus. Detta tillstånd kan leda till ofrivilliga rörelser, hörselnedsättning, en bestående uppåtvist blick samt intellektuell funktionsnedsättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online