Läkarna är inte helt säkra på vad som utlöser hyperaktivitet och utvecklingen av ADHD, även känt som Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Grundliga observationer genomförs därför för att utvärdera ett barns beteende och bedöma graden av hyperaktivitet samt eventuella ADHD-symptom. Nya medicinska framsteg inom området innefattar läkemedel som bara behöver tas en gång om dagen, och till och med plåster som bärs på huden istället för dagliga tabletter.
Föräldrar har idag många olika behandlingsalternativ att välja mellan när de söker hjälp för sitt hyperaktiva barn. Målet är alltid att barnet ska kunna må bra och lyckas trots sina beteendemässiga utmaningar.
När läkemedel först introducerades för behandling av hyperaktiva barn var Ritalin det enda tillgängliga alternativet för föräldrar. Idag finns det många läkemedel i både tablett- och plåsterform som har visat god effekt vid behandling av hyperaktiva barn och barn diagnostiserade med ADHD. De senaste årens framsteg har dessutom öppnat dörren för avancerade medicinska alternativ samt beteendeterapi och kognitiva behandlingar.
Enligt American Academy of Pediatrics svarar minst 80 procent av barnen positivt på läkemedelsbehandling mot hyperaktivitet. Den vanligaste typen av läkemedel som används är stimulantia, exempelvis Ritalin (metylfenidathydroklorid), som kan strös på mat om barnet har svårt att svälja tabletter.
Daytrana, ett metylfenidatplåster, är ett mycket flexibelt behandlingsalternativ som fungerar som ersättning för tabletter. Plåstret kan bäras i upp till nio timmar. Focalin XR, Concerta, Metadate CD och Ritalin LA är depåpreparat av metylfenidat som ger upp till tolv timmars verkningstid.
Adderall och Adderall XR, en depåform av Adderall, består av de aktiva ämnena dextroamfetamin och amfetamin. Båda formerna kan strös på mat, till exempel äppelmos, för barn som har svårt att ta piller. Ett liknande preparat är Vyvanse, ett av de senare godkända läkemedlen mot hyperaktivitet och ADHD.
Biverkningar av stimulantia och antidepressiva läkemedel som används för att behandla barn med hyperaktivitet kan bland annat vara sömnsvårigheter, aptitförlust, huvudvärk, magont, socialt tillbakadragande och rastlöshet. Barn som är mycket känsliga för stimulantia kan ibland "överfokusera" eller verka sövda eller apatiska. En sänkt dos brukar oftast lösa problemet vid överkänslighetsreaktioner.
För barn som inte tål stimulerande läkemedel kan tricykliska antidepressiva preparat som imipramin, desipramin och Wellbutrin (även känt som bupropion) förskrivas istället. Beteendeterapi och föräldrautbildning är ytterligare ett alternativ för föräldrar som inte känner sig bekväma med att ge sina barn stimulantia eller antidepressiv medicinering.
Vid fyra års ålder uppvisar så många som 40 procent av barnen vissa tecken på hyperaktivitet och symptom som liknar ADHD. En diagnos av hyperaktivitet och/eller ADHD kan vara komplex och kräver noggrann utredning.
Beslutet att behandla ett barn med medicinering bör fattas med stor omsorg och eftertanke. Som med alla läkemedel kommer barnet sannolikt att uppleva minst en biverkning. Det är därför viktigt att noggrant väga biverkningarnas allvarlighetsgrad mot behandlingens fördelar innan man beslutar sig för att starta läkemedelsbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online