Ingen förälder vill ha ett sjukt barn, och när ditt barn verkar ha svårt att smälta maten är det helt naturligt att oroa sig. Som tur är är allvarliga matsmältningsproblem ovanliga hos spädbarn, och de vanligaste magbesvären går oftast relativt enkelt att behandla.
Hos vissa nyfödda tar det flera veckor innan matsmältningsprocessen helt mognat. Det gör att mjölken stannar kvar i magsäcken längre än den borde och sedan rör sig tillbaka upp i matstrupen. Det är därför uppspottning är så vanligt hos nyfödda. Det medicinska namnet på det som orsakar uppspottning är sura uppstötningar, även kallat reflux.
Reflux är inget problem så länge det inte stör ätandet och viktökningen, orsakar andningsbesvär eller nästäppa, gör ont för barnet eller ger symtom på kolik, exempelvis långa gråtanfall. Enligt barnläkaren William Sears, som skrivit över 40 böcker om barnhälsa, har bebisar som beskrivs som "kolikiga" ofta ett svårare fall av reflux och bör behandlas utifrån det.
Typiska symtom på reflux är intensivt gråtande under längre perioder än vad som är normalt för nyfödda, uppspottning eller kräkningar under och efter måltider, oro efter maten, en bakåtböjd rygg samt att barnet verkar må bättre när det hålls upprätt. Pipig andning och dålig andedräkt kan också förekomma.
Behandlingen består oftast av tätare men mindre måltider, att hålla barnet upprätt så mycket som möjligt och att höja huvudändan på sängen. I ihärdiga fall kan refluxmedicin i flytande form övervägas.
Utöver uppspottning orsakad av reflux beror kräkningar hos bebisar oftast på en infektion i tarmarna. Denna typ av kräkningar åtföljs vanligtvis av feber eller diarré och brukar pågå i cirka tre dagar.
Om din bebis får färre blötor än vanligt eller verkar ha torr mun och lite saliv kan hen vara på väg att bli uttorkad. Kontakta då alltid en barnläkare.
Bebisar får oftast diarré på grund av en virusinfektion. Diarré som inte går över, eller som inte åtföljs av feber, kan dock också tyda på allergi mot mjölkprotein. Precis som vid kräkningar bör du hålla utkik efter färre blötor, eftersom det kan vara ett tecken på uttorkning. Kontakta i så fall barnläkaren.
Om diarrén varar mer än några dagar är det klokt att ringa barnläkaren. Notera om det finns blod i barnets avföring (rött eller svart), eller om barnet verkar extra grinigt eller har kolikliknande besvär, vilket kan tyda på mjölkallergi. I sådana fall löser oftast ett byte till en annan ersättning, eller en anpassad kost för den ammande mamman, problemet.
Det är inte ovanligt att bebisar grymtar eller dröjer länge med att bajsa. Men om ditt barns avföring är hård eller ser ut som små kulor har hen troligen förstoppning. Oftast kan en kostförändring åtgärda problemet.
Om ditt barn äter fast föda bör du fokusera på fiberrik mat som päron, torkade plommon och äpplen, samtidigt som du minskar mängden gröt och flingor. Har barnet nyligen börjat dricka helmjölk kan du prova att minska mängden. Du kan också erbjuda lite vatten eller utspädd äppeljuice tills magen fungerar regelbundet igen.
I sällsynta fall kan symtom på matsmältningsproblem – särskilt ihållande kräkningar – vara tecken på ett medfött fel i mag-tarmkanalen. Om ditt barn har ett långvarigt eller återkommande problem bör du därför alltid kontakta en barnläkare för en ordentlig undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online