Under de senaste decennierna har medicinska forskare lärt sig mycket om vad som händer under en graviditet. Baserat på dessa upptäckter delas graviditeten idag in i tre separata stadier, kallade trimestrar. Varje stadium skiljer sig tydligt åt när det gäller fostrets utveckling.
Den första trimestern omfattar graviditetens första 12 veckor. Här börjar livet som två könsceller, så kallade gameter, som förenas till en enda cell – en zygot. Zygoten delar sig snabbt till fler celler, och i slutet av första trimestern har cellklumpen, som nu kallas embryo, vanligtvis nått en längd på cirka sju till åtta centimeter. Hjärtat kan börja slå redan tre veckor efter befruktningen. Embryots huvud är mycket stort i förhållande till resten av kroppen, men vid slutet av vecka 12 har embryot en tydligt synlig ryggrad samt anlag för tänder, ögon, fingrar, tår och alla vitala organ.
Den andra trimestern omfattar veckorna 13 till 25. Vid mitten av denna period kallas embryot numera för foster. Öronen kan ha utvecklats tillräckligt för att fostret ska kunna höra moderns röst. Fostrets sömnmönster blir tydliga, och de första fosterrörelserna – ofta kallade "liv" – brukar kännas för första gången. Skelettet hårdnar, fint hår (lanugo) växer över hela kroppen, och fostret når en längd på cirka 35 centimeter.
Den tredje och sista trimestern sträcker sig från vecka 26 fram till förlossningen. Under detta stadium har de flesta vitala organ formats, även om vissa, som hjärnan, fortsätter att utvecklas ända fram till förlossningen. Fostrets främsta uppgift mot slutet av graviditeten är att gå upp i vikt – det kan öka med upp till cirka 225 gram per vecka under de sista veckorna. Fostret lägger sig också i rätt position inför födseln. En typisk längd i slutet av graviditeten är mellan 45 och 55 centimeter.
Eftersom första trimestern är den period då barnet är mest sårbart för missbildningar är det viktigt att den gravida får god mödrahälsovård så snart som möjligt efter att graviditeten upptäckts. Om möjligt rekommenderas de som planerar att bli gravida att förbereda sig genom att ställa om kosten och sluta med vanor som rökning, vilka kan orsaka problem för barnet.
Moderns kost har stor betydelse för barnets utveckling under graviditeten. Folsyra och kalcium är två av de viktigaste näringsämnena som barnet behöver. Måltiderna bör vara välbalanserade, men blivande mödrar ska inte banta under graviditeten. Samtidigt behövs inte heller stora mängder extra mat – endast 300 till 800 extra kalorier per dag krävs för att stödja en normal graviditet med ett barn. Att äta mer än så kan leda till graviditetsdiabetes och andra komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online