Om en förälder har blodgruppen A-positiv och den andra har 0 kan deras barn ärva någon av följande blodgrupper: A-positiv, A-negativ, 0-positiv eller 0-negativ. Alla fyra kombinationerna är möjliga, men vilken blodgrupp barnet faktiskt får beror på vilka gener det ärver från respektive förälder.
En persons blodgrupp i ABO-systemet bestäms av två alleler – en som ärvs från vardera föräldern. Föräldern med blodgruppen A bär antingen två A-alleler (genotypen AA) eller en A-allel kombinerad med en dold 0-allel (A0). Föräldern med blodgruppen 0 har alltid genotypen 00, eftersom 0 är recessivt, och kan därför endast föra vidare en 0-allel till sitt barn.
Barnet kan alltså inte få blodgrupp B eller AB i den här familjekonstellationen, eftersom ingen av föräldrarna bär på B-allelen. Är föräldern med blodgrupp A homozygot (AA) får samtliga barn blodgruppen A, medan risken att barnet får blodgrupp 0 endast finns om föräldern är heterozygot (A0).
Huruvida blodgruppen är positiv eller negativ avgörs av rhesusfaktorn (RhD), som ärvs separat från ABO-systemet. En Rh-positiv person bär på D-allelen, antingen i dubbel uppsättning (DD) eller tillsammans med en recessiv d-allel (Dd). Har den Rh-positiva föräldern genotypen Dd finns det 50 procents chans att barnet ärver d-allelen från båda föräldrarna och därmed blir Rh-negativt.
Föräldern med blodgrupp 0 som är Rh-negativ har alltid genotypen dd. Kombinationen av föräldrarnas Rh-gener gör därför att barnet kan bli antingen Rh-positivt eller Rh-negativt – oavsett om det ärver blodgruppen A eller 0. Det är detta som gör att alla fyra utfall är möjliga.
Barn till en förälder med A-positivt blod och en förälder med blodgrupp 0 kan alltså ha blodgrupperna A-positiv, A-negativ, 0-positiv eller 0-negativ. Den exakta blodgruppen avgörs av den slumpmässiga nedärvningen av gener, och sannolikheten för respektive utfall beror på föräldrarnas underliggande genotyper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online