När en mamma med blodgrupp B negativ (B−) och en pappa som är Rh-positiv får ett barn kan barnet antingen bli B positiv (B+) eller B negativ (B−). Vilken av de två blodgrupperna barnet slutligen får bestäms av vilka anlag det ärver från respektive förälder.
En människas blodgrupp styrs av två separata system: ABO-systemet och Rh-systemet. ABO-systemet avgör om de röda blodkropparna bär på A-antigener, B-antigener, båda (AB) eller inga alls (0). Rh-systemet avgör om personen dessutom har Rh-faktorn, även kallad D-antigenet – i så fall är hen Rh-positiv, annars Rh-negativ.
En mamma med blodgrupp B− har B-antigener på sina röda blodkroppar men saknar Rh-faktorn. Hon vidareför alltid B-anlaget till barnet samt ett anlag som ger Rh-negativitet, eftersom hon saknar D-antigenet.
Pappan, som är Rh-positiv, bär på Rh-faktorn (D-antigenet). Han kan dock antingen vara homozygot (DD) eller heterozygot (Dd) för detta anlag, vilket påverkar vad barnet kan ärva.
Om pappan bär på ett anlag både med och utan Rh-faktorn (Dd) är chansen 50 procent att barnet blir B+ och 50 procent att det blir B−. Är pappan däremot homozygot (DD) kommer barnet alltid att ärva Rh-faktorn och därmed bli B+.
Tänk också på att utfallet påverkas av pappans ABO-blodgrupp. Har han blodgrupp B eller 0 blir barnets ABO-grupp B, men bär han på ett A-anlag kan barnet istället bli AB eller A.
För kvinnor som är Rh-negativa finns en praktisk aspekt att känna till: fostret kan vara Rh-positivt, vilket i sällsynta fall kan leda till att mammans immunförsvar bildar antikroppar mot barnets blodkroppar. Därför erbjuds Rh-negativa gravida vanligtvis så kallade anti-D-behandlingar under graviditeten för att skydda både det aktuella fostret och eventuella framtida barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online