Varje barn ärver 50% av sitt kärn-DNA från varje förälder (23 kromosomer från mor via äggcell, 23 från far via spermie). Detta bestämmer egenskaper inklusive blodgrupp.
Vesentliga principer
- Autosomala kromosomer (1–22): En kopia från varje förälder. Gener existerar i par (alleler).
- Könskromosomer: Mor bidrar alltid med X. Far bidrar med X (dotter) eller Y (son).
- Mitokondriet DNA: Ärfts nästan uteslutande från mor (äggcells mitokondrier).
- Blodgrupp (ABO): Bestäms av alleler på kromosom 9. Barnets typ beror på föräldrarnas allelkombinationer (t.ex. typ O föräldrar → enbart typ O barn).
Vanliga missförstånd
- "Söner får blod från far, döttrar från mor" – falskt. Blodgruppsgener är autosomala.
- "Barnets blod måste matcha en förälder" – falskt (t.ex. A + B föräldrar → O barn möjligt).
- "Mitokondriesjukdomar drabbar båda könen lika" – sant, men enbart mödrar överför dem.
Klinisk relevans
- Faderskaps/moderskapsutredning använder autosomala STR-markörer.
- Bärartestning för recessiva sjukdomar (cystisk fibros, sicklecellanemi, Tay-Sachs).
- Icke-invasiv prenatal testning (NIPT) analyserar cellfritt foster-DNA i mödravblod.
Arv är en lotteri av rekombination och oberoende sortering – varje barn är genetiskt unikt.
