Tonåringens hjärna är fortfarande under utveckling, och användning av olagliga droger och alkohol kan påverka denna avgörande utvecklingsperiod negativt. Det är svårt att förutsäga exakt hur droger påverkar den växande hjärnan hos en ung person, men en växande mängd forskning tyder på att det inte finns någon säker mängd droger för tonåringar. Även droger som tidigare ansågs vara "ofarliga", som cannabis, kan få allvarliga konsekvenser för unga.
"Så här ser din hjärna ut på droger." Det är ett gammalt uttryck, men det kan vara ett av de viktigaste budskapen att förmedla till tonåringar om farorna med droger och alkohol.
Studier av hjärnan har gjort otroliga framsteg under de senaste åren. Enligt Jay N. Giedd i tidskriften "Journal of Adolescent Health" (oktober 2007) förbättrar magnetresonanstomografi (MRI) i hög grad förståelsen av tonåringens hjärna och dess utvecklingsstadier.
Enligt National Institute of Mental Health visar MR-undersökningar att hjärnan fortsätter att växa långt in i tonåren och till och med in i vuxenåldern. Olika delar av hjärnan ansvarar för att reglera beteende, njutningssökande och omdöme. Forskare börjar nu förstå att underutveckling av vissa områden kan göra tonåringar mer benägna att agera impulsivt, exempelvis genom att prova droger och alkohol. Den utvecklande tonårshjärnan – i synnerhet nucleus accumbens, amygdala och prefrontala cortex – kan göra tonåringar mer benägna att söka aktiviteter med låg ansträngning och hög belöning (som tv-spel), reagera explosivt och bete sig impulsivt.
Förståelsen för hur den neurobiologiska utvecklingen påverkar beteendet växer ständigt, liksom kunskapen om hur droger och alkohol kan störa en normal hjärnutveckling. Det är ännu oklart i vilken utsträckning droger och alkohol påverkar hjärnans utveckling, men studier på både djur och människor börjar peka mot försämrad utveckling, enligt Mentor Foundation.
Enligt Psych-Net UK kan substansinducerad psykos innebära påverkat känsloliv, desorganiserat tal och desorganiserat beteende till följd av drogbruk. Många tror att marijuana utgör en mindre risk för ungdomar, men enligt Dr. Brian Boettcher, i artikeln "Cannabis Psychosis" publicerad på Priory.com, har cannabis visats kunna framkalla droginducerad psykos. Det sker oftast i kombination med andra droger, men det finns rapporterade fall där enbart cannabis utlöste psykos.
Enligt U.S. National Drug Intelligence Center ökar amfetamin hjärtfrekvens, andning och blodtryck. Amfetamin kan också orsaka ökad svettning, skakningar och sömnproblem samt ge suddig syn. Långvarig användning av amfetamin kan öka risken för psykos eller problem med humörreglering.
Dessa droger, som utvinns ur kokaplantan, fungerar som stimulantia som ökar hjärtfrekvens, blodtryck och andning. Kokain som snortas kan skada näsans slemhinna. Båda drogerna kan vara dödliga redan vid första användning, eftersom de kan orsaka hjärtstillestånd eller andningsstopp.
Cannabis kan höja hjärtfrekvens och blodtryck. De vanligaste effekterna av cannabis är påverkan på humörregleringen och en benägenhet till överdriven sömnighet.
Enligt organisationen Teen Help LLC är inhalationsmedel bland de mest lumska drogerna på grund av sin lätta tillgänglighet och sina mycket skadliga effekter. Inhalationsmedel är bland de droger som oftast orsakar allvarliga negativa effekter, inklusive dödsfall. Långtidsbrukare kan drabbas av hörselnedsättning, förlorat luktsinne, kognitiva svårigheter, huvudvärk och näsblod.
Ingen mängd droger eller alkohol är säker för en hjärna som fortfarande utvecklas. Föräldrar, lärare och andra vuxna spelar en viktig roll genom att prata öppet med ungdomar om riskerna och uppmärksamma tidiga tecken på drogbruk. Vid misstanke om missbruk är det viktigt att söka hjälp via skolhälsovården eller ungdomsmottagningar så tidigt som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online