Enligt uppgifter från webbplatsen MedicineNet.com är alkohol den substans som unga i Amerika använder oftast – oftare än någon annan drog. Cirka 50 procent av barnen i åldern 11 till 18 år dricker alkohol minst en gång i månaden. Medicinsk forskning har visat att alkohol ger långvariga och bestående effekter, särskilt på den fortfarande utvecklande tonårskroppen. Effekterna kan delas in i flera kategorier.
Kroppen tar upp alkohol i blodet på bara 5 till 10 minuter. Verkningarna kan sedan pågå i flera timmar, beroende på kön, kroppsvikt, mängden som druckits och hur snabbt den konsumerats. Alkohol verkar dämpande på centrala nervsystemet och saktar ner både hjärnan och nervsystemet.
Bland de fysiska effekterna finns sluddrigt tal, sämre koordination, klumpighet, nedsatt koncentrationsförmåga, förlängd reaktionstid samt försämrad syn och hörsel. Vid större alkoholkonsumtion förstärks dessa effekter ytterligare och kan leda till balanssvårigheter, dubbelseende, yrsel, vacklande gång, illamående och kräkningar. Unga som dricker alkohol löper dessutom större risk att ägna sig åt riskfyllt sexuellt beteende, till och med att ha sex med en helt främling.
Alkohol påverkar även ungdomars psyke. En vanlig effekt är nedsatt koncentrationsförmåga, och alkohol får tonåringar att bete sig på sätt som ligger utanför deras normala karaktär. Drickande leder dessutom till korttidsminnesförlust, vilket får negativa konsekvenser för skolarbetet och provresultaten.
Kraftigt drickande kan också dölja underliggande känslomässiga problem, exempelvis ångest eller depression, och ökar risken för suicidförsök. Eftersom alkoholen sänker hämmarna blir unga dessutom mer benägna att pröva andra droger när de dricker.
Många unga uppskattar den avslappnade känslan och de lättnader i hämningar som ett eller två glas alkohol kan ge. Alkoholen tenderar dock att förstärka den känslomässiga grundstämning som personen redan bär på. Känner tonåringen sig nedstämd kan han eller hon bli sur och deprimerad av alkoholen, medan ett gott humör kan övergå i upprymdhet och eufori. Det innebär att kroppen och sinnet inte alltid reagerar likadant vid varje drickstillfälle.
Ett av de största bekymren för föräldrar, psykologer, pedagoger och sjukvårdspersonal är sambandet mellan tidig debut och senare problem: ju yngre man är vid sitt första drickstillfälle, desto större blir risken för problematiskt drickande senare i livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online