
Kvävgas i gasform är en ogiftig, färglös och luktlös gas som ofta förvaras i trycksatta flaskor. Gasen betraktas vanligen som inert och utgör cirka 78 procent av jordens atmosfär – totalt runt 4 000 biljoner ton, enligt Iowa State University.
Grundämnet kväve upptäcktes år 1772 av den skotske läkaren Daniel Rutherford. Kväve används inom ett stort antal områden, bland annat vid produktion av gödningsmedel, sprängämnen och kryogena vätskor. Eftersom flytande kväve har en extremt låg temperatur kan hantering orsaka flera typer av skador, exempelvis köldskador och brännskadeliknade skador på händer, fingrar och andra hudområden.
En av de allvarligaste farorna med kvävgas är inandning av gasen i stora mängder. När kvävgas blandas med normala syrenivåer orsakar den inga större andningsproblem för människor. Men när syrehalten sjunker till livshotande nivåer kan kvävgas orsaka allvarliga hälsoproblem – och i värsta fall dödsfall.
Om syrehalten faller under 19,5 procent och ersätts av kvävgas kan en person förlora medvetandet och drabbas av illamående samt kraftig dåsighet. Läppar och hud kan dessutom anta en blåaktig färg, ett tydligt tecken på syrebrist i kroppen. Eftersom kvävgas varken har lukt eller färg är risken extra stor – en läckage kan ske helt utan att någon uppfattar det.
Risken för skada när kvävgas utsätts för eld är liten, eftersom National Fire Protection Association (NFPA) ger gasen en brandfarlighetsklassning på 0. De potentiella riskerna bedöms som så låga att USA:s miljöskyddsmyndighet EPA inte kräver någon särskild beredskapsplan vid olyckor i miljöer där kväve används.
Det finns dock undantag. När kvävgas utsätts för mycket höga temperaturer och kommer i kontakt med ozon kan den oxidera på ett explosivt sätt. Dessutom kan farliga halter av cyanid bildas när kvävgas hettas upp tillsammans med kol i närvaro av alkalier eller bariumoxid, enligt USA:s arbetsmarknadsdepartement.
Arbetare och anställda utsätts oftast för kvävgas i industriella tillverkningsmiljöer. Gasen används bland annat vid tillverkning av glödlampor och sprängämnen. En särskild risk uppstår när trycksatta flaskor utsätts för hög värme eller brand – behållaren kan då bli instabil och innehållet släppa ut med explosionsartad kraft.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online