Asbest är en fiber som tidigare användes flitigt inom byggbranschen, bland annat som isoleringsmaterial, i golvplattor och i material för ljudisolering. Även om en person som exponeras för asbest sällan drabbas av omedelbara besvär kan exponeringen leda till allvarliga lungsjukdomar på lång sikt. På grund av dessa långsiktiga medicinska effekter har vissa former av asbest förbjudits av den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA), medan andra har avvecklats frivilligt av tillverkarna.
Idag kan arbetare fortfarande utsättas för asbest när renoveringar kräver att gammal asbest tas bort, eller när åldrande byggnader där asbest fortfarande finns börjar vittra och sönderfalla.
Asbestfibrer är extremt små och blir osynliga när de kommer ut i luften. En person i närheten av asbest andas in fibrerna utan att veta om det, och kan dessutom bära med dem hem på kläderna eller utrustningen, där familjen i sin tur andas in dem. När fibrerna väl har inhalerats, särskilt i höga koncentrationer, orsakar asbest obotliga lungskador. Exponering sker framför allt på byggplatser samt i hem och lokaler där asbesthaltiga material använts tidigare.
De flesta som exponeras för små mängder asbest utvecklar aldrig symtom. Personer som däremot andats in stora mängder fibrer kan få tecken på lungsjukdom så sent som 20 till 30 år efter själva exponeringen.
Risken att utveckla lungcancer efter asbestexponering är större hos personer som inhalerat stora mängder fibrer och hos dem som röker. Alla med lungcancer får inte symtom i ett tidigt skede. Vissa upplever dock ihållande hosta, blodigt slem eller återkommande bronkit. Lungcancertumörer, som kan vara dödliga, kan även sprida sig till andra organ i kroppen.
Mesoteliom är en cancerform som uppstår i mesotelet, det dubbla hinnlager som omger de flesta av kroppens organ. Det är en relativt ovanlig cancersjukdom, men den drabbar män oftare än kvinnor, och risken ökar med stigande ålder. Cirka 70–80 procent av alla mesoteliomfall inträffar hos patienter som exponerats för asbest.
Vissa patienter är helt symtomfria i 30 till 50 år efter exponeringen. Symtom inkluderar andnöd, smärtsam andning och hosta, bukuppblåsthet samt oförklarlig viktnedgång. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi, cellgiftsbehandling (kemoterapi) och strålbehandling. Läkaren kan också utföra en ingrepp för att tömma vätska från området, vilket gör patienten bekvämare.
Asbestos är en ärrbildning i lungvävnaden som orsakas av inandade asbestfibrer. Symtom som hosta, andnöd och i vissa fall klubbfingrar – förändrade, rundade fingertoppar – uppträder ofta först många år efter exponeringen. Behandlingen innefattar läkemedel som förbättrar lungfunktionen och minskar inflammation, samt vaccinationer för att förebygga allvarliga lungsjukdomar, exempelvis lunginflammation.
Eftersom asbestens medicinska effekter kan bli allvarliga är den bästa förebyggande åtgärden att begränsa exponeringen. Enligt EPA uppstår asbestexponering när material som innehåller asbestfibrer skadas eller störas. Innebär det att om golvplattor innehåller asbest är boenden inte i allvarlig riskzon så länge materialet hålls intakt. Det säkraste är därför att lämna asbesten orörd så länge den är hel.
Kräver materialet borttagning bör detta alltid utföras av utbildade yrkespersoner som vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder, som att använda skyddsutrustning, för att minimera risken för exponering både för arbetsteamet och för byggnadens invånare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online