1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Klassificering av brandfarliga och brännbara vätskor

Brandfarliga och brännbara vätskor ingår i vår vardag – från rengöringsmedel och färger till bränslen och lösningsmedel. Eftersom dessa vätskor kan utgöra allvarliga brandrisker regleras deras användning och förvarning både i hemmet och på arbetsplatsen. I USA är det National Fire Protection Association (NFPA) som fastställer klassificeringssystemet, medan Occupational Safety and Health Administration (OSHA), som lyder under arbetsmarknadsdepartementet, utfärdar regler för arbetsmiljöer där sådana vätskor hanteras.

Så fungerar klassificeringen

NFPA:s klassificeringar togs fram i samarbete med det amerikanska transportdepartementet (Department of Transportation) och OSHA för att skapa en standardiserad lista över vätskor som grund för gemensamma säkerhetsregler. Klassificeringarna används för att ställa krav på arbetssäkerhet samt för att fastställa transportrestriktioner och andra föreskrifter.

Indelningen baseras på den temperatur vid vilken vätskan avger tillräckligt med ånga för att kunna antändas i luft. Denna temperatur kallas flampunkt. Ju lägre flampunkt, desto större brandrisk.

Brandfarliga vätskor

Brandfarliga vätskor har en flampunkt under 100 °F (cirka 38 °C) och delas in i tre klasser:

  • Klass IA: Flampunkt under 73 °F (23 °C) och kokpunkt under 100 °F (38 °C). Exempel: dietyleter, etylenoxid, acetaldehyd och pentan.
  • Klass IB: Flampunkt under 73 °F (23 °C) och kokpunkt vid eller över 100 °F (38 °C). Exempel: aceton, bensen, cyklohexan, etanol, metanol, butanol och toluen.
  • Klass IC: Flampunkt vid eller över 73 °F (23 °C) men under 100 °F (38 °C). Exempel: xylen, terpentin och isopropanol.

Brännbara vätskor

Brännbara vätskor har en flampunkt vid eller över 100 °F (38 °C) och delas också in i tre klasser:

  • Klass II: Flampunkt mellan 100 och 140 °F (38–60 °C). Exempel: dieselbränsle, motorolja, fotogen och rengöringslösningsmedel.
  • Klass IIIA: Flampunkt mellan 141 och 199 °F (61–93 °C). Exempel: eldningsolja, ättiksyra, oljebaserade färger, linolja och mineralolja.
  • Klass IIIB: Flampunkt vid eller över 200 °F (93 °C). Exempel: matoljor, smörjoljor och tyngre motoroljor.

Förvaring och säkerhet

Brandfarliga och brännbara vätskor är flyktiga och kan lätt antändas. Ångorna i luften fortsätter att brinna tills tändkällan tas bort, och bränder som involverar dessa vätskor kan bli intensiva och pågå under lång tid. Därför är förvaringsreglerna extremt detaljerade och strikta.

I laboratorier, kemiska anläggningar, skolor, sjukhus och andra arbetsmiljöer begränsas mängden brandfarlig och brännbar vätska som får förvaras inom ett och samma område. Kraven på godkända behållare och förvaringsskåp styrs av vätskans klassificering.

I Sverige finns motsvarande regelverk genom bland annat Arbetsmiljöverkets föreskrifter och lagstiftningen om brandfarliga varor, som bygger på liknande principer med indelning utifrån flampunkt. Genom att känna till klassificeringarna kan både arbetsgivare och privatpersoner hantera och förvara dessa vätskor på ett säkert sätt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online