Ergonomisk design syftar på de anpassningar som görs på arbetsplatsen för att minska risken att anställda skadas. Kranförare utsätts dagligen för högrisksituationer som kräver noggrant genomtänkta ergonomiska lösningar för att sänka skaderisken. Här går vi igenom vilka typer av skador som är vanliga, vad som orsakar dem och vilka åtgärder som vidtagits för att göra yrket säkrare.
De arbetsskador som kranförare drabbas av spänner över ett brett spektrum – allt från muskel- och skelettsjukdomar till följd av onaturliga arbetsställningar och dålig lyftteknik, till allvarliga kroppsskador som i värsta fall kan leda till döden. En undersökning från den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) visade på hela 127 dödsfall relaterade till kranarbeten mellan 1997 och 2003, vilket illustrerar hur farligt yrket kan vara utan rätt skyddsåtgärder.
De säkerhetsrelaterade skador som kranförare drabbas av orsakas oftast av:
Många av dessa olyckor hade kunna förebyggas med bättre utbildning, tydligare rutiner och förbättrad utrustning.
Baserat på data om skador bland kranoperatörer har OSHA infört ergonomiska anpassningar samt nya krav på utbildning och certifiering av kranförare. Större tonvikt läggs numera på att utbilda personalen om säkerhetsrisker och hur man ska agera i nödsituationer, exempelvis vid kontakt med elektriska kraftledningar.
Skador till följd av fall från arbetsstationen har dessutom minskat tack vare installation av greppstänger, stegar och trappor som gör det enklare och säkrare att ta sig till och från förarhytten.
På motsvarande sätt ställer Arbetsmiljöverket i Sverige krav på arbetsgivare att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket innebär att risker i kranarbete ska identifieras, åtgärdas och följas upp kontinuerligt. Genom kombinationen av ergonomisk utformning, utbildning och tydliga säkerhetsrutiner kan risken för både muskulära besvär och livshotande olyckor reduceras betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online