1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Säkerhet och olycksförebyggande: Så skapar du en tryggare vardag

Enligt Visiting Nurse Service of New York skadas eller dör tiotusentals människor i olyckor varje år – och många av dessa olyckor hade kunnat förebyggas. Det bästa skyddet är att aktivt se till att din omgivning, både hemma och på arbetsplatsen, är utformad med säkerheten i fokus. Här går vi igenom de viktigaste områdena för att minska risken för olyckor.

Grundläggande olycksprevention

Börja med att ta fram säkerhetschecklistor för olika delar av byggnaden – till exempel köket, utomhusmiljöer, väggar och elektrisk utrustning. På checklistorna bör punkter som följande ingå:

  • Lås skrivbordslådor och skåp som innehåller farliga ämnen.
  • Förvara vassa föremål i skyddande höljen.
  • Håll elkablar samlade och undvik lösa sladdar på golvet.
  • Se till att gångvägar är fria från föremål som kan orsaka fall.
  • Kontrollera att alla gångytor utomhus inte är hala.

Använd halkskydd under mattor som inte sitter stadigt, montera vinkelbeslag på bokhyllor och skåp så att de inte kan välta, och kontrollera att räcken och ledstänger i trappor är ordentligt fastsatta.

Säker lyftteknik

Innan du lyfter något tungt behöver du bedöma vad du klarar av. Ta hänsyn till hur ofta du kommer att lyfta, om lyftet innebär böjningar eller vridningar, hur högt föremålet ska lyftas och hur länge du måste hålla det. Fundera också på om du klarar lyftet själv eller om du behöver maskinell hjälp eller en kollega.

Tänk på hållningen: böj på knäna när du tar upp ett tungt föremål och låt benen – inte ryggen – bära vikten. Denna enkla teknik skyddar din rygg och minskar risken för belastningsskador avsevärt.

Elsäkerhet

Du kan förebygga elolyckor genom att se till att alla nätkablar sitter ordentligt i vägguttaget. Byt ut slitna kablar direkt och spika eller häfta aldrig fast kablar i en vägg. Använd förlängningsskivor endast som tillfällig lösning och överbelasta dem aldrig med för många apparater. Om en elapparat får säkringar att gå eller jordfelsbrytare att utlösas ska den lagas innan den används igen.

Brand och brännskador

Förebygg bränder genom att aldrig placera föremål på eller runt en värmeflakt. Kontrollera att alla brand- och rökalarm i byggnaden fungerar och testa dem månadsvis. Tänd aldrig ett stearinljus och lämna det obevakat.

För att undvika brännskador ska kemikalier förvaras utom räckhåll för barn, och hantera alltid kemikalier med handskar. Använd inte långa, vida ärmar när du lagar mat och ha en brandsläckare lättillgänglig i köket. Håll temperaturen i varmvattenberedaren under 49 °C (120 °F) – vatten som är varmare än så kan bränna huden på bara några sekunder.

Lär dig första hjälpen och HLR

Kunskap om första hjälpen gör att du kan hjälpa både dig själv och andra efter en olycka tills ambulansen kommer. Enligt amerikanska CDC dödar olycksskador fler personer i åldern 1–44 år än någon sjukdom gör. Genom kurser i första hjälpen och hjärt-lungräddning (HLR) lär du dig bland annat att förebygga chock hos en skadad person, återupprätta andning och puls samt hindra sår från att infekteras. Dessa färdigheter kan göra skillnaden mellan liv och död i en akut situation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online