Automatiska externa defibrillatorer (AED), på svenska ofta kallade hjärtstartare, är bärbara apparater som analyserar hjärtrytmen hos en person som drabbats av plötsligt hjärtstillestånd. Apparaten ger räddaren tydliga instruktioner och kan, vid behov, uppmana denne att trycka på en knapp som levererar ett elektriskt stöt mot hjärtat för att återställa en normal hjärtrytm.
Arbetsmiljöverket OSHA (Occupational Safety and Health Administration) ställer inte några specifika krav på att arbetsplatser ska ha hjärtstartare. Enligt OSHA:s allmänna skyldighetsbestämmelse (General Duty Clause) måste arbetsgivare dock erbjuda en arbetsplats som är så säker som möjligt. Därför finns en hjärtstartare ofta i ett rum för första hjälpen eller ingår i en första hjälpen-väska. OSHA kräver dock att alla anställda som kan komma att använda en hjärtstartare ska få tillräcklig utbildning.
OSHA:s standard för första hjälpen (29 CFR 1910.151) föreskriver att arbetsplatsen ska ha utbildade förstagångshjälpare och godkänd första hjälpen-utrustning på varje arbetsplats, om det inte finns ett sjukhus eller annan medicinsk anläggning i närheten. De utbildade personerna måste ha omedelbar tillgång till livräddande material och annat förbandsmaterial. En hjärtstartare som inte ingår i en första hjälpen-väska bör placeras i en tydligt märkt behållare intill väskan.
OSHA kräver att arbetsplatser inkluderar ett avsnitt om första hjälpen i sitt skriftliga säkerhetsprogram. Kopior av programmet för varje arbetsplats ska finnas på platser där medarbetarna enkelt kan ta del av det, samt i ett kansli där OSHA-underlagen förvaras inför inspektion.
Det skriftliga säkerhetsprogrammet ska redovisa företagets policy gällande första hjälpen-utrustning och stationer, utbildning för alla anställda samt extrautbildning för ansvariga personer. Policyn ska lista vilka typer av nödutrustning som finns tillgängliga, exempelvis hjärtstartare och ansiktsskydd för HLR, samt vad som ska ingå i första hjälpen-väskorna. Den ska också ange var alla första hjälpen-väskor finns placerade och hur en anställd tar reda på vem som är utbildad förstagångshjälpare i det egna området.
Många större industri- och bygganläggningar har ett särskilt rum för första hjälpen. Vissa arbetsplatser har endast förvaringsstationer för första hjälpen eller helt enkelt en första hjälpen-väska. Varje station för första hjälpen, förvaringsområde för nödutrustning eller första hjälpen-väska måste innehålla grundläggande material såsom förband, desinfektionslösning, ögonspolning, skyddsmasker för HLR och andra artiklar som bedöms nödvändiga för det aktuella området. En hjärtstartare har blivit något som många arbetsplatser numera betraktar som en del av den obligatoriska första hjälpen-utrustningen.
OSHA kräver utbildning i grundläggande första hjälpen, HLR (hjärt-lungräddning) och andra livräddande tekniker. De flesta kurser i första hjälpen, däribland American Red Cross First Aid/CPR-utbildningen, omfattar även användning av hjärtstartare. Alla personer på en arbetsplats ska utbildas inom ramen för OSHA:s tio timmar långa säkerhetskurs innan de påbörjar arbetet på ett nytt jobb. Kunskaperna behöver normalt uppdateras årligen. Vissa arbetsgivare väljer dock att fräscha upp medarbetarnas färdigheter oftare, särskilt i arbetsmiljöer med särskilda risker. Trånga utrymmen, elkraftverk, arbetsplatser nära vatten och brandriskområden är exempel på miljöer som kan kräva mer frekvent utbildning i första hjälpen, HLR och hantering av hjärtstartare.
Även om OSHA inte uttryckligen kräver hjärtstartare innebär den allmänna skyldigheten att upprätthålla en säker arbetsplats att en AED ofta är en klok investering. Tillsammans med korrekt utbildning och tydligt dokumenterade rutiner kan en hjärtstartare verkligen göra skillnaden mellan liv och död vid plötsligt hjärtstillestånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online