Är svetsrök farligt för din hälsa?

Svetsning är en process där metaller sammanfogas med hjälp av värme och tryck. Reaktionen mellan dessa element skapar en kombination av gaser och ångor som kallas svetsrök – en blandning som kan ha toxiska effekter på kroppen. Dessutom har den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA publicerat information som visar på ett samband mellan svetsrök och cancer.

Vad innehåller svetsrök?

Svetsrök består av flera kemiska ämnen som har skadliga effekter när de kommer i kontakt med biologiska system. Enligt OSHA ingår bland annat följande ämnen: bly, kvicksilver, kolmonoxid, asbest, fosgen, kväveoxider, kiseldioxid, kadmium, nickel, krom, mangan och arsenik. Koncentrationen av dessa ämnen avgör i vilken grad de påverkar kroppen negativt.

Kemikaliernas effekter på kroppen

Eftersom svetsrök innehåller flera olika kemiska ämnen kan hälsorisken förstärkas när de kombineras. OSHA listar följande möjliga effekter:

• Bly kan påverka hela organsystem och leda till trötthet, irritabilitet och kräkningar.
• Kvicksilver har neurologiska konsekvenser som kan ge nedsatt koordination och sinnesstörningar.
• Saltsyra, som bildas av fosgengas och ultraviolett strålning under svetsningen, skadar lungvävnaden.
• Mangan orsakar redan vid låga nivåer korttidsminnesstörningar och humörsvängningar.
• Kväveoxider irriterar ögon, näsa och hals samt orsakar svullnad i lungorna och vätskeansamling.

Kort- och långtidseffekter

Inom 12 timmar efter exponering för dessa kemikalier kan du uppleva feber, andnöd och muskelsvaghet. Exponering för klorerade kolväten kan inom fem till sex timmar ge yrsel, ansträngd andning och ögonirritation.

Kronisk exponering för svetsrök kan orsaka luftvägssjukdomar som lunginflammation. Långtidseffekterna kan omfatta hjärt-, lung- och hudsjukdomar, och risken för tuberkulos ökar. Kadmium, nickel och krom kan dessutom främja cancerutveckling och öka risken för lungcancer, struphuvudscancer och urinvägscancer.

Så minskar du riskerna

OSHAs riktlinjer för att skydda svetsare inkluderar korrekt arbetsutbildning, god ventilation, skyddsutrustning, brand- och elsäkerhet, särskilda rutiner för svetsning i trånga utrymmen samt tydliga varningsetiketter. Myndigheten ställer även gränsvärden för exponering av enskilda kemikalier. Det amerikanska institutet NIOSH rekommenderar dock att arbetare exponeras för dessa ämnen så lite som möjligt.

Medicinska kontroller

NIOSH rekommenderar att svetsare genomgår årliga hälsoundersökningar. Misstänks lunginflammation beställer vårdgivaren oftast en lungröntgen, och behandling med antibiotika kan påbörjas. Vid misstanke om tuberkulos kan läkaren ta ett sputumprov och beställa ett tuberkulostest.

Eftersom svetsning som yrke medför flera arbetshälso­risker är det viktigt att kontakta din vårdgivare om du upplever ovanliga symtom, exempelvis viktnedgång, ihållande hosta, nedsatt syn eller hörsel, hudirritation eller förändrad motorik och koordination.