Arbetsmiljöhygieniker arbetar för att minska eller helt förebygga faror på arbetsplatsen. Genom korrekt förutsägelse, identifiering, utvärdering och kontroll av faror kan man förebygga arbetssjukdomar, fysiska skador och till och med dödsfall. Idag arbetar hygieniker med att kontrollera exponeringar genom hela tillverkningsprocessen – från planering och design av en process till själva produktionen av en produkt. En omfattande farokontroll kräver att flera olika strategier kombineras.
Den mest effektiva kontrollstrategin är att förebygga exponering från början. Granska de kemikalier, maskiner och processer som finns på arbetsplatsen för att fastställa vilka faror de innebär. Analysera arbetsförhållandena efter potentiella risker och förutse de faror som arbetare faktiskt eller möjligen kan utsättas för. Implementera därefter kontrollmetoder som eliminerar eller minskar dessa faror.
Du måste kunna identifiera faror för att kunna kontrollera dem. Var ständigt uppmärksam på befintliga och potentiella kemiska, fysiska och biologiska risker. Utveckla en god förståelse för säkra och acceptabla arbetsmetoder. Upptäck avvikelser från acceptabla förhållanden och introduktionen av nya faror. När nya faror eller ändringar från etablerade rutiner upptäcks tidigt kan kontrollåtgärder sättas in i tid. Tidig identifiering och kontroll minskar eller eliminerar både skador och sjukdomar.
En korrekt utvärdering av varje fara är nödvändig för att kunna välja rätt kontrollmetoder. Utvärdera maskinernas risker för att avgöra var skyddsanordningar behövs. Ta luftprover för att mäta koncentrationen av kemikalier i luften. Baserat på testresultaten kan du sedan avgöra om det behövs kemikaliebyten, förbättrad ventilation, ändrade arbetstider eller personlig skyddsutrustning (PPE). Ergonomiska problem kan förebyggas eller minskas genom att analysera arbetares kroppshållning och rörelser. En effektiv utvärdering ligger till grund för valet av lämpliga kontrollåtgärder.
Kontrollstrategier väljs utifrån de specifika faror som förutsetts, identifierats och utvärderats. Den traditionella prioritetsordningen är att först använda tekniska kontroller, därefter administrativa kontroller och slutligen personlig skyddsutrustning när övriga metoder inte räcker till.
Tekniska kontroller är mekaniska anordningar som skyddar mot faror. Maskinskydd, ventilation, ljudbarriärer, stänkskydd och räcken är exempel på vanligt förekommande tekniska kontroller. Dessa metoder föredras tack vare sin höga tillförlitlighet, eftersom de fungerar oavsett arbetarens beteende.
Administrativa kontroller bygger på förändringar i arbetarnas scheman, exponeringstider, arbetsmetoder och utbildning. Justera scheman för att minska den tid varje enskild arbetare exponeras för farliga förhållanden. Lär arbetarna att känna igen och undvika riskfyllda situationer. Utbilda personalen i specifika tekniker som minskar eller eliminerar exponeringen för faror.
Personlig skyddsutrustning används när tekniska och administrativa kontroller inte räcker för att helt kontrollera en fara. Andningsskydd kan användas när ventilationen inte helt tar bort luftföroreningar. Handskar, skyddsglasögon och skyddskläder används när stänkskydd inte ger fullständigt skydd. Använd PPE när andra skyddsåtgärder är otillräckliga eller inte kan tillämpas.
Varje kontrollproblem inom industriell hygien är unikt. Flera olika strategier kan ofta effektivt hantera en och samma fara. Utvärdera därför alla tillämpliga lösningar och välj den metod eller kombination av metoder som bäst skyddar arbetaren som del av er övergripande kontrollstrategi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online