Standarden för blodburna patogener (Bloodborne Pathogens Standard) publicerades år 1991 av den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) under beteckningen 29 CFR 1910.1030. Syftet med standarden är att skydda arbetstagare mot yrkesrelaterad exponering för blod och andra potentiellt smittsamma material.
År 2000 antogs lagen Needlestick Safety and Prevention Act, som krävde en revidering av standarden. Revideringen innebar att säkrare kanyler och injektionsinstrument skulle införas, samt att stick- och skärskador med kontaminerade kanyler måste dokumenteras. De nya kraven trädde i kraft i april 2001.
Standarden innehåller omfattande och detaljerade föreskrifter som arbetsgivare och anställda ska följa för att förebygga yrkesmässig exponering. Nedan följer en översikt över några av de viktigaste bestämmelserna.
Det är avgörande att anställda får utbildning innan de utför arbetsuppgifter som innebär potentiell exponering för blodburna patogener. Årlig utbildning är obligatorisk, liksom kompletterande utbildning när reglerna kring yrkesmässig exponering ändras.
Enligt principen om universella försiktighetsåtgärder ska alla patienters blod och kroppsvätskor behandlas som om de kunde bära på blodburna patogener. Personlig skyddsutrustning, exempelvis handskar, måste därför användas för att undvika kontaminering.
Skyltar, etiketter och färgkoder används för att varna vårdpersonal och andra yrkesverksamma om farliga material. Typiska exempel är röda biofaromärkningar, röda behållare och röda sop- och avfallspåsar.
Cirka 5,6 miljoner vårdarbetare och andra yrkesverksamma i USA skyddas av och drar nytta av dessa standarder i sitt dagliga arbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online