1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Röda Korsets riktlinjer för första hjälpen

Oavsett om du drabbas av en stor katastrof eller om en kollega svimmar på kontoret kan kunskaper i första hjälpen rädda liv. Röda Korset erbjuder kurser för dig som vill bli certifierad inom HLR, användning av defibrillator eller andra första hjälpen-åtgärder. Även om du inte har genomgått någon formell utbildning kan du hjälpa människor i nöd genom att följa några grundläggande regler.

Sök hjälp först

Det första steget i en effektiv plan för första hjälpen är att alltid söka professionell hjälp. När en skada, olycka eller katastrof inträffar ska du kontakta rätt instans direkt. Telefonnummer till polisen, ambulansen, räddningstjänsten och Giftinformationen bör vara lättillgängliga både hemma och på arbetsplatsen.

Uppstår en nödsituation ska du utse en specifik person att larma. Att bara ropa "någon ring efter en ambulans" är sällan effektivt – alla antar att någon annan redan har ringt, eller så försöker flera ringa samtidigt och linjerna blockeras. Har ni en färdig nödplan, se till att någon är utsedd att larma; finns ingen plan, fatta beslutet direkt när olyckan sker.

Hjälp till med mediciner

De flesta personer med ett befintligt medicinskt tillstånd, som astma eller allergi, bär på sin egen medicin. En viktig del av första hjälpen är att assistera en person med receptbelagda läkemedel, särskilt om hen inte klarar av att ta dem själv. Personer med kraftig allergi bär ofta på adrenalinpenna (epinefrin) vid svullnadsbesvär, och astmatiker har vanligtvis inhalatorer med sig. Hjälp till med dessa mediciner när det behövs.

Ge dock aldrig medicin till någon som den inte är ordinerad för. Även om du misstänker att någon får en astmaattack är du inte läkare och kan inte bedöma om medicinen i en inhalator är säker att använda.

Flytta inte den skadade i onödan

Som huvudregel ska du inte flytta en person som drabbats av en olycka eller ett akut sjukdomstillstånd. Både yttre och inre skador – särskilt rygg- eller nackskador – kan förvärras om patienten flyttas innan tillståndet bedömts och stabiliserats.

Det finns dock situationer då patienten måste flyttas. Är platsen farlig, exempelvis på grund av brand eller fallande föremål, ska den skadade flyttas till ett säkrare ställe där risken för ytterligare skador minimeras. Misstänker du att personen behöver HLR men ligger med ansiktet nedåt, vänd hen på rygg så att hjärt-lungräddning kan påbörjas. Är personen medvetslös men andas spontant bör hen läggas i stabilt sidoläge, med handen framför kroppen för att underlätta andningen.

Vid krampanfall

Personer som lider av krampanfall kan oftast varken förutse eller förebygga anfallen, vilket gör dem till ett vanligt medicinskt nödläge. Det viktigaste vid första hjälpen vid krampanfall är att förebygga skador och säkerställa att luftvägarna hålls öppna under hela anfallet.

Stöd huvudet med en kudde eller annat mjukt föremål för att förebygga skador under de rörelser som ofta följer med ett anfall. Kontrollera att luftvägarna hålls fria; vid behov vrids personen på sidan i stabilt sidoläge så att hen inte kvävs av kräkningar eller andra sekret. När anfallet är över ska personen ligga kvar i sidoläge tills hen återfår medvetandet eller hjälp anländer.

Försök aldrig hålla fast en person som har ett krampanfall. De våldsamma rörelserna orsakar betydligt mindre skada om de får ske fritt än om du försöker hindra dem. Stoppa heller aldrig in något i munnen på en person som har ett anfall. Det är visserligen vanligt att man biter sig i tungan, men att stoppa något i munnen riskerar snarare att orsaka kvävning eller tandsskador än att skydda tungan.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online