En defibrillator är en medicinsk apparat som skickar en elektrisk ström genom bröstet på en person som drabbats av hjärtstillestånd eller allvarlig rytmrubbning. Apparaterna är standardutrustning inom vården, men tack vare tekniska framsteg finns idag versioner som även lekmän kan använda. Även om dessa maskiner kan se enkla ut att hantera är det avgörande att få korrekt utbildning innan första användningen.
Det finns flera olika typer av defibrillatorer. Manuella externa och interna defibrillatorer används främst i kliniska miljöer och hanteras av utbildad vårdpersonal. Den automatiska externa defibrillatorn, AED, är däremot särskilt utformad för att kunna användas av vem som helst efter endast minimal utbildning. Implanterbara defibrillatorer, ofta beskrivna som avancerade pacemakrar, får endast användas av läkare.
Den typ av defibrillator som lekmän behöver lära sig använda är AED:n. Sedan dess livräddande egenskaper blivit allmänt kända har AED-apparater blivit vanliga inslag på offentliga platser, i privata hem och på arbetsplatser.
En AED är relativt liten – ofta ungefär lika stor som en laptopväska – och lätt. Två elektroder fästs via tunna sladdar till enheten. När elektroderna placeras på personens bröst och defibrillatorn aktiveras analyserar apparaten automatiskt patientens hjärtrytm och levererar den elektriska stöt som krävs för att återställa normal rytm vid arytmier i hjärtat eller hjärtkamrarna.
Defibrillatorer räddar liv hos patienter som drabbas av plötsliga rytmrubbningar. I dessa situationer kan hjärtat slå för fort, för långsamt eller i ett helt oregelbundet mönster. Konsekvensen av sådana arytmier kan bli hjärtstillestånd eller stroke. En defibrillator är också ett ovärderligt verktyg för alla som befinner sig nära en person som lider av kammararytmi. I stället för att patienten själv hinner reagera på att hjärtrytmen blir oregelbunden gör kammararytmin att personen snabbt blir medvetslös. Hjärtkamrarna fladdrar då i stället för att dra ihop sig ordentligt, och utan snabb defibrillering är döden förestående.
American Red Cross har publicerat uppskattningar som visar att 50 000 av de 300 000 amerikaner som dör varje år av hjärtinfarkter hade kunnat räddas med hjälp av en automatisk extern defibrillator. Detta fick organisationen att inkludera defibrillatorutbildning i sina kurser i hjärt-lungräddning (HLR) för både barn och vuxna. Röda Korset uppmanar skolor och organisationer att ta fram någon form av AED-program som inte bara lär personalen hur apparaten används, utan också etablerar tydliga riktlinjer för när och hur defibrillatorn ska tas i bruk.
Många som behärskar HLR och vet hur en defibrillator fungerar tvekar ändå att använda apparaten på en medvetslös person av rädsla för konsekvenser. Om det visar sig att bedömningen var felaktig och ingen defibrillering behövdes – eller om AED:n användes på fel sätt – kan man frukta stämning från anhöriga. I USA svarade National Conference of State Legislatures på denna oro genom att införa lagar om användning av defibrillatorer av lekmän. Idag skyddar så kallade Good Samaritan-lagar utbildade lekmän i alla 50 delstater från åtal eller civilrättsliga åtgärder om deras livräddningsförsök inte ger önskat resultat.
I Sverige gäller liknande principer: den som utför HLR eller använder en AED i god tro gör detta utan risk för juridiska efterspeglar. Dessutom kräver lagen (2018:1197) om tillgång till automatiserad extern defibrillator i vissa offentliga miljöer att större offentliga platser, exempelvis köpcentrum och gym, ska ha tillgång till en defibrillator. Att lära sig använda en AED tar bara några timmar och kan göra skillnaden mellan liv och död.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online