En strukturerad initial patientbedömning är grunden i allt akut medicinskt arbete. För en EMT (ambulanssjukvårdare) följer bedömningen en tydlig och logisk ordning som säkerställer att livshotande tillstånd upptäcks och åtgärdas först. Nedan beskrivs den korrekta ordningen för bedömningen, steg för steg från start till slut.
Primär bedömning
- Luftväg med cervikalkontroll: Kontrollera om luftvägen är fri från hinder och bibehåll manuell stabilisering av halsryggen (cervicalspinalkontroll).
- Andning: Bedöm andningsfrekvens och andningsarbete, inspektera bröstkorgens rörelser och lyssna efter andningsljud.
- Cirkulation: Kontrollera pulsens frekvens och kvalitet, bedöm hudfärg och hudtemperatur samt leta efter tecken på aktiv blödning.
Sekundär bedömning
- Huvud och ansikte: Inspektera efter trauma eller deformationer och leta efter tecken på huvudskada.
- Nacke: Palpera efter ömhet eller deformationer och bedöm rörligheten.
- Torax och lungor: Inspektera och palpera efter ömhet, lyssna på andningsljuden och kontrollera att båda brösthalvorna expanderar likformigt.
- Buken och bäckenet: Inspektera och palpera efter ömhet eller distension samt bedöm tecken på bukskada eller instabilitet i bäckenet.
- Extremiteter: Kontrollera deformationer, ömhet eller svullnad samt bedöm cirkulation, motorik och känsel (PMS).
Neurologisk bedömning
Kontrollera patientens medvetandegrad, bedöm pupillreaktionerna och genomför en medvetandegradsbedömning enligt Glasgow Coma Scale (GCS).
Vitalparametrar
Dokumentera de grundläggande vitalparametrarna: puls, andningsfrekvens, blodtryck och syresättning (pulsoximetri).
Fullständig kroppsundersökning
Avsluta med en noggrann systematisk undersökning från huvud till tå för att identifiera ytterligare skador eller avvikelser som kan ha missats under de tidigare stegen. En komplett och metodiskt utförd bedömning ger bästa möjliga underlag för fortsatt vård och transportbeslut.
