Det finns olika definitioner av fördomar, men vanligtvis beskrivs en fördom som en negativ attityd gentemot en grupp människor, vilket kan leda till stereotypier samt aktiv eller passiv diskriminering. Grupper som drabbas av fördomar kan omfatta etniska minoriteter, personer med psykisk ohälsa och sociala grupperingar inom skolväsendet, för att nämna några exempel. Fördomar kan få både kort- och långsiktiga konsekvenser för dem som utsätts.
Offer för fördomar, eller de som uppfattar sig som det, kan ha svårt att koncentrera sig på uppgifter och fatta tydliga beslut – en effekt som kan bestå långt efter själva händelsen. Forskare vid University of Toronto Scarborough studerade individers reaktioner på negativa stereotyper och fann att många efter att ha blivit utsatta för fördomar hade svårt att koncentrera sig eller till och med blev aggressiva. Eftersom förmågan att rikta full uppmärksamhet mot en uppgift försämras hamnar den drabbade i ett underlägg, exempelvis i akademiska miljöer.
Fördomar utesluter människor på många olika sätt. En arbetsgivare kan exempelvis hylla fördomar mot en viss etnisk grupp och därmed vara mindre benägen att acceptera jobbansökningar från medlemmar i den gruppen, samtidigt som kandidater från andra etniciteter bedöms med större välvilja. En person som lider av psykisk ohälsa kan uppleva att hon utesluts från vissa sociala aktiviteter, eftersom andra kan uppfatta henne som farlig, och hon riskerar dessutom att inte få det stöd hon behöver från vården.
Med tiden kan ett offer för återkommande fördomar börja tro att hen förtjänar de övergrepp eller problem som hen möter, och att personer med fördomar har rätt att behandla hen på det sättet. En individ som tror på negativa kommentarer om sin egen grupp lider av självstigmatisering, något som beskrivs av Centre for Addiction and Mental Health. Denna övertygelse kan i sin tur leda till ytterligare problem, eftersom individen sannolikt drabbas av lågt självförtroende och till och med riskerar att utveckla depression.
Fördomsfullt beteende riktat mot en viss grupp kan få gruppens medlemmar att dra sig allt djupare in i tryggheten hos ett gemensamt grupptänkande. Individerna kan sluta försöka interagera med personer utanför gruppen; de kan exempelvis börja betrakta endast andra medlemmar i den egna gruppen som möjliga vänner och avbryta allt annat socialt umgänge. Denna känsla av samhörighet kan kännas lugnande, men den skapar i slutändan en ”vi mot dem”-distinktion, som inte är hälsosam för någon.
När offer för fördomar drar sig tillbaka till sina egna grupper börjar deras individuella personligheter att suddas ut, och de anammar attityder som överensstämmer med övriga i gruppen av rädsla för att bli utfrysta. Konflikter kan dessutom uppstå inom gruppen om en individ börjar ifrågasätta sitt eget beteende eller sina egna värderingar till följd av fördomar. En kristen som möter negativa attityder mot sin religion kan exempelvis börja tvivla på den kristna livsstilen inom sin kyrka och sin närmaste familj.
Fördomar får alltså konsekvenser som sträcker sig långt bortom enskilda incidenter – från nedsatt koncentrationsförmåga och uteslutning till internaliserad stigma och social isolering. Medvetenhet om dessa effekter är ett viktigt första steg för att kunna motverka fördomar och bygga mer inkluderande miljöer, både i arbetslivet, skolan och samhället i stort.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online