Columbine High School i Colorado blev ökänt 1999 av helt fel anledningar. Skolmassakern där kostade tolv elever och en lärare livet, och den orsakade dessutom djupa psykologiska skador – inte bara hos dem som bevittnade händelserna på nära håll, utan även hos övriga samhällsmedborgare samt hos barn, föräldrar och lärare över hela landet. Skolskjutningar skapar en rädsla som ger upphov till både känslomässiga och fysiska symtom.
Oavsett om våldet bevittnas på plats eller via medier kan en skolskjutning orsaka allvarligt psykologiskt trauma. Drabbade personer kan fastna i att gång på gång spela upp händelsen i sina tankar, utan att kunna släppa taget. Flashbacks är vanliga, särskilt när liknande händelser inträffar, liksom mardrömmar. Offren undviker ofta situationer som påminner dem om skjutningen, vilket kan innebära att de tvekar att återvända till skolan, kontakta klasskamrater eller delta i aktiviteter som de förknippar med tiden kring händelsen.
Psykiska svårigheter till följd av en skolskjutning visar sig ofta i fysiska symtom som huvudvärk, sömnproblem och mag- och tarmbesvär. Både själva traumat och de fysiska besvären kan störa vardagen, eftersom drabbade ofta har svårt att koncentrera sig. De beteendemönster som uppstår efter ett trauma kan dessutom förstärka de fysiska symtomen. Ångest kan exempelvis leda till dåliga matvanor, vilket i sin tur orsakar magbesvär. Det psykologiska traumat är dock oftast den underliggande orsaken.
Små barn reagerar ofta med regressivt beteende, exempelvis en extremt stark anknytning till föräldrarna eller att de börjar suga på tummen igen. Bland tonåringar tenderar traumatiserade pojkar att agera aggressivt utåt, medan flickor ofta drar sig undan och utvecklar depression. Ungdomar kan också vända sig till alkohol eller andra substanser för att hantera känslor av hjälplöshet och skuld, som ofta följer med att ha överlevt ett sådant trauma. Forskning tyder dessutom på att män i synnerhet kan vägra att söka hjälp på grund av socialt tryck att klara av traumat på egen hand – även när trycket kommer från vänner och familj.
Personer som drabbas av psykiska problem efter en skolskjutning behöver förstå att de inte är ensamma. Att prata om upplevelsen och sina reaktioner kan lindra ångesten och minska både känslomässiga och fysiska symtom. Samtidigt bör offret inte grubbla oavbrutet över händelsen, eftersom för mycket exponering kan öka stressen ytterligare. Att engagera sig frivilligt för att hjälpa andra som drabbats av skjutningen kan ge offren en känsla av kontroll och egenmakt. Att bryta den onda cirkeln mellan fysiska och känslomässiga symtom är också ett viktigt steg mot återhämtning. God kost och stressreducerande aktiviteter, som måttlig motion, spelar här en central roll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online