Influensa är en mycket smittsam virusinfektion som orsakar en rad olika besvär. De flesta som drabbas tillfrisknar helt, ofta med hjälp av vila, gott om vätskor och receptfria läkemedel. I vissa fall kan dock influensa utvecklas till ett livshotande eller till och med dödligt tillstånd.
Influensa smittar lätt från person till person, oftast via luftburna droppar som bildas när en smittad person hostar eller nyser. Människor i alla åldrar kan insjukna, men komplikationerna blir vanligtvis allvarligare hos vuxna över 50 år, gravida, barn mellan sex och 59 månader samt personer med nedsatt immunförsvar.
Under en säsong drabbar influensa mellan 5 och 25 procent av befolkningen. Varje år leder komplikationer av influensa till cirka 200 000 sjukhusvistelser. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC dör i genomsnitt cirka 36 000 personer per år i influensa, och över 80 procent av de influensarelaterade dödsfallen sker bland äldre. De flesta insjuknar i influensa flera gånger under livet. Utbrotten sker främst från senhösten till tidig vår, med topp mitt i vintern.
Influensavirus delas in i typerna A och B. Inom varje stam finns flera subtyper, och dessa förändras från säsong till säsong. Det gör oss mottagliga för infektion, eftersom kroppen har liten naturlig immunitet mot det stora antalet subtyper. Typ A ger vanligtvis allvarligare symtom än typ B. Under en genomsnittlig influensasäsong cirkulerar båda stammarna i befolkningen.
Även om influensa oftast förknippas med luftvägssymtom påverkar viruset hela kroppen. Sjukdomen debuterar snabbt, vanligtvis inom 24 till 48 timmar efter smittotillfället. Tidiga symtom liknar de vid förkylning: halsont, huvudvärk eller trötthet. Dessa förvärras dock snabbt betydligt. Hög feber över 39,4 grader och frossa kan uppstå, ofta tillsammans med värk i kroppen, ljuskänsliga ögon och rinnande näsa. En torr hosta kan förekomma, som senare kan producera slem. Kräkningar och diarré förekommer också ibland. Det är inte ovanligt att febern varar upp till en vecka, medan hosta och trötthet kan bestå längre.
Vanligtvis lindras symtomen gradvis efter några dagar. I vissa fall utvecklas dock komplikationer, där de vanligaste är sekundära infektioner. Bronkit eller lunginflammation – den ledande orsaken till influensadödsfall – kan inträffa. I mycket atypiska fall utlöser influensa ett överaktiverat immunförsvar, vilket kan få allvarliga hjärt- eller neurologiska konsekvenser. Perikardit (inflammation i hjärtsäcken) eller hjärninflammation (encefalit) är sällsynta reaktioner på influensa.
Även vid ett lindrigt influensafall mår man oftast ganska dåligt i flera dagar. Minska risken att smittas genom att tvätta händerna ofta. Se till att sjuka familjemedlemmar har pappersnäsdukar tillgängliga och kassera använda näsdukar löpande. Desinficera ytor med ett godkänt desinfektionsmedel mot influensa. Stanna hemma om du är sjuk, tills du varit feberfri i 24 timmar utan febernedsättande medicin. Vaccinera dig dessutom – en influensavaccination minskar risken att insjukna med upp till 90 procent.
Var uppmärksam på förvirring, andnöd, blodigt slem eller en försämrad hosta, ansträngd andning, kraftig huvudvärk, bröstsmärta samt svaghet eller känselbortfall i armar och ben. Dessa symtom kräver akut medicinsk bedömning. Den som insjuknat i influensa och först mått bättre men sedan försämrats igen bör alltid söka vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online