Genom historien har människan använt många olika metoder för att göra smutsigt eller saltat vatten säkert att dricka. År 2010 hade nästan en miljard dollar investerats i utvecklingen av ny teknik, och omvänd osmos hade då blivit en allmänt använd metod världen över för att göra havsvatten eller bräckt vatten lämpligt som dricksvatten. Resultatet av denna process godkänns av Världshälsoorganisationen (WHO), särskilt i områden med otillräckliga sötvattensresurser. Det enda kravet är att vattnet som används i stort sett är fritt från gifter.
Omvänd osmos är en filtreringsmetod som avlägsnar salt samt andra molekyler och joner från vattnet genom att tryck appliceras på saltvattnet innan det leds genom ett filtreringsmembran. Enligt WHO:s ”Sourcebook of Alternative Technologies” från 1995 står processen emot säsongsvariationer och ”extrema väderhändelser som påverkar sötvattenkällor”. Detta ger dem som installerar dessa system en regelbundet påfylld källa av drickbart vatten.
Dricksvatten från avsaltning tar ungefär tre till tolv månader att leverera – en kort tid, noterar WHO när organisationen listar processens fördelar. Om privata entreprenörer anlitas kan regeringar dessutom räkna med en minimal kapitalinvestering och ett fast pris som endast knyts till inflationen. När saltvatten dock inte behövs finns andra tekniker som är mer prisvärda, enligt U.S. National Academies Press.
WHO anger att få kemikalier används i avsaltningsprocessen och att miljöpåverkan är mycket liten. Organisationen rekommenderar att vattnet pumpas från giftfria undervattenskällor, åtskilda från områden som trafikeras av havsgående fartyg vilka tillför föroreningar till vattnet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online