Enligt kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) tyder ett mönster av att använda eller missbruka substanser för att uppnå berusning, eller för att dämpa abstinensbesvär och negativa effekter på livsstilen, på ett beroende. Vissa tonåringar är mer utsatta än andra för riskfaktorer som kan leda till ett allvarligt bruk av droger eller alkohol. Genom att känna till dessa riskfaktorer blir det lättare att förstå hur de kan undvikas – och hur unga kan skyddas från att utveckla ett missbruk.
Om en tonårings föräldrar eller syskon är alkoholister eller drogmissbrukare ökar risken för eget missbruk markant. Beroendet påverkas både av den sociala uppväxtmiljön och av genetiken. Söner till alkoholiserade föräldrar har dubbelt så stor risk att själva utveckla ett beroende av droger eller alkohol – och det gäller även om de växer upp hos nyktra fosterföräldrar. Eftersom föräldrar fungerar som förebilder överförs deras synsätt och attityder till substanser ofta vidare till barnen.
Tonåringar som har en historia av antisocialt, kriminellt eller våldsamt beteende löper automatiskt större risk att missbruka droger och alkohol än ungdomar som inte uppvisar ett sådant mönster.
Övergrepp i barndomen, oavsett om de är sexuella, fysiska eller psykiska, hänger samman med högre nivåer av drog- och alkoholmissbruk bland tonåringar. Fysisk bestraffning, bristande uppmärksamhet och överdriven kritik bidrar till våldsamt beteende och emotionell instabilitet, vilket i sin tur ökar risken för att ungdomen söker tröst i substanser.
Tonåringar med inlärningssvårigheter eller som har svårt att nå framgång i skolan börjar betydligt oftare röka, dricka och använda droger regelbundet än sina mer framgångsrika kamrater. De som däremot ser positivt på sin akademiska framtid är klart mindre benägna att utveckla ett missbruk.
Forskning visar att många tonåringar börjar experimentera med substanser redan vid 12–13 års ålder. När de blir äldre kan bruket eskalera till tungt missbruk av droger och alkohol.
Tonåringar som saknar en stark anknytning till familjen, traditionella värderingar samt religiösa och etiska institutioner gör ofta uppror mot alla former av auktoritet. Det beror på att de känner sig främmande inför samhällets normer. Upprorsamt beteende mot vuxna och myndighetspersoner kan vara ett tidigt tecken på antisocialitet eller våldsbeteende, vilket kan leda vidare in i missbruk.
Många tonåringar tar sin första drog eller sitt första glas på inrådan av vänner, klasskamrater eller syskon. Det första bruket sker ofta i syfte att passa in i gruppen och undvika att hamna utanför gemenskapen.
Missbruk av tobak, alkohol och droger är vanligare bland tonåringar som växer upp under socioekonomiskt svåra förhållanden.
Studier visar att tonåringar är extra sårbara under perioder av stora övergångar i livet, till exempel när de börjar i en ny skolmiljö eller flyttar hemifrån. Övergången mellan olika skolstadier – från högstadiet till gymnasiet och vidare till högskolan – innebär nya sociala och akademiska krav. Det är ofta i tidiga tonåren som ungdomar kommer i kontakt med droger och alkohol för första gången.
Vissa ungdomar använder substanser för att vinna status och respekt bland kamraterna, eller helt enkelt för den rusiga känsla som substanserna ger.
Oavsett om det handlar om en känsla av att vara osårbar eller om ren felinformation uppfattar många tonåringar riskerna med droger och alkohol som betydligt lägre än de i verkligheten är. Denna underskattning av farorna gör dem mer benägna att prova och fortsätta använda substanser.
Att identifiera varningsflaggorna tidigt ger föräldrar, lärare och andra vuxna bättre förutsättningar att ingripa i tid. En trygg och stabil hemmiljö, öppen kommunikation, stöd i skolan och meningsfulla fritidsaktiviteter är några av de viktigaste skyddsfaktorerna som kan motverka risken för missbruk bland unga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online