Det finns en påtaglig skillnad i hälsa mellan låginkomstgrupper och grupper med högre inkomst. USA:s jordbruksdepartement (USDA) genomförde 2004 en studie som syftade till att kartlägga de grundläggande hälsoproblemen hos personer som tog emot livsmedelsbidrag ("food stamps") jämfört med personer med högre inkomster. Mellan 1988 och 2004 studerades dessa grupper med avseende på sjukdomar som diabetes och högt blodtryck, samt tonårsgraviditeter och nyföddas vikt.
Högt blodtryck är den dominerande sjukdomen bland ekonomiskt utsatta grupper. Cirka 30 procent av låginkomsttagare uppger att de lider av hypertoni, jämfört med 18 procent av dem med högre inkomster. I hela befolkningen uppger ungefär 22 procent högt blodtryck som ett återkommande hälsoproblem. Kranskärlssjukdom utgör däremot ingen större risk bland de fattigare grupperna, men diabetes rapporterades vara något vanligare.
Även om graviditet, levande födda barn och låg födelsevikt inte är hälsoproblem i sig själva, var frekvenserna betydligt högre bland de ekonomiskt utsatta. Omkring 93 procent av kvinnor med lägre inkomst i åldern 17 år och äldre har varit gravida, mot 78 procent av kvinnor med högre inkomst. Tonårsgraviditeter förekommer hos cirka 59 procent av kvinnor med låg inkomst, men endast hos 35 procent av kvinnor med högre inkomst. Dessutom rökte omkring 31 procent av mödrarna med låg inkomst under graviditeten, jämfört med 21 procent av kvinnorna med högre inkomst.
Kvinnor med lägre inkomst föder barn med låg födelsevikt 2,5 gånger oftare än kvinnor med högre inkomst. Låg födelsevikt avser alla barn som väger under 5,5 pund (cirka 2,5 kilo) vid födseln. Behovet av sjukhusvård bland barn och spädbarn är också större bland mottagare av livsmedelsbidrag än bland personer med högre inkomster. Spädbarn i låginkomsthushåll behöver sjukhusvård på grund av hälsoproblem i cirka 14 procent av fallen, mot 8 procent i familjer med högre inkomst. För barn i åldern tre till fem år ligger siffrorna på 26 respektive 19 procent.
Det är uppenbart att inkomsten är en avgörande faktor för hälsan, särskilt för barn. Kostvanor, tillgång till sjukvård och den allmänna utbildningsnivån spelar alla roll för att förstå dessa skillnader. Billig mat är ofta mindre näringsrik och innehåller mer artificiella konserveringsmedel, vilket kan bidra till sämre hälsa över tid.
Sjukvårdskostnaderna är högre för låginkomsttagare, som samtidigt har sämre tillgång till vård. Sjukhusen tvingas därför ofta ta på sig dessa kostnader och vältra över dem på de försäkrade patienterna. Problem med neonatal vård och barnens relativt sett sämre hälsa lägger grunden för hälsoproblem senare i livet, vilket gör tidiga insatser extra viktiga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online