Debatten om mediavåld – i television, film, musik och tv-spel – har pågått sedan 1950-talet och dess effekter på samhället är fortfarande omdiskuterade. Slutsatserna varierar kraftigt, men en växande grupp forskare, psykologer, folkhälsomyndigheter och andra experter menar att exponering för våld i media leder till våldsamt beteende hos både barn och vuxna, ett mer nonchalant förhållningssätt till verkligt våld samt en ökad rädsla för världen utanför tv- eller spelskärmen.
En av de mest debatterade och mest studerade frågorna är huruvida exponering för våld på tv gör att barn i högre grad uppvisar aggressivt beteende. En uppmärksammad artikel från 2003, "The Influence of Media Violence on Youth", skriven av en grupp psykologer och andra forskare, slog fast att studier av våldsamma tv-program, filmer, musik och tv-spel visar att mediavåld ökar sannolikheten för våldsbeteende hos barn. Författarna drog slutsatsen att barn som utsätts för mediavåld löper större risk att bli fysiskt och verbalt aggressiva, samt att utveckla aggressiva tankar och känslor.
Den ökade aggression som kan bero på exponering för mediavåld slutar inte vid barndomen – den kan även fortsätta in i vuxen ålder. Enligt artikeln om mediavåld och ungdomar, publicerad i tidskriften "Psychological Science in the Public Interest", leder exponering för mediavåld under barndomen ofta till högre nivåer av aggression i vuxen ålder, inklusive fysiska övergrepp och misshandel av partner. Författarna gick dock inte så långt som att hävda att mediavåld får vuxna att begå extremt grova brott, såsom mord eller våldtäkt.
Studier sedan 1970-talet tyder på att personer som konsumerar stora mängder mediavåld blir avtrubbade inför våld i verkligheten. Människor som utsätts för en hög nivå av våldsamt innehåll i media reagerar ofta med mindre chock eller oro när de bevittnar verkligt våld, och kan till och med visa mindre sympati för våldsoffer.
En långvarig studie av våld på television visar att personer som tittar mycket på tv börjar uppfatta världen i linje med de bilder de ser på skärmen. Som en följd av detta blir de mer rädda för världen de lever i, och överskattar ofta risken att själva bli offer för våldsbrott. De can också tro att brottsligheten är ett allvarligt och växande problem, även när brottsstatistiken faktiskt minskar. Studiens upphovsman, George Gerbner, kallade detta fenomen "Mean World-syndromet" – föreställningen att världen är farligare än den i verkligheten är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online