Urban sprawl, eller stadsutspridning, är ett viktigt forskningsområde inom samhällsvetenskaperna, framför allt inom stadsplanering. Ämnet dyker ibland upp i den allmänna debatten, oftast i samband med diskussioner om trafikstockningar eller livet i förorterna. Definitionerna varierar, men forskare från organisationen Smart Growth America beskriver fenomenet som "en process där bebyggelsens spridning över landskapet vida överstiger befolkningstillväxten".
Som parodieras i filmen Who Framed Roger Rabbit monterade flera företag med intressen i bilindustrin, däribland General Motors, medvetet ned kollektivtrafiken i städer runt om i USA under 1930-talet för att ge bilen en central plats i samhället. Det lyckades de tydligt med – bilen är idag det främsta transportmedlet för de flesta amerikaner.
Enligt Howard Frumkin, professor vid Emory University, samt många andra stadsobservatörer bidrog bilens ökande användning under hela 1900-talet till förorternas tillväxt, vilket i de flesta fall är synonymt med urban sprawl.
Enligt professor Reid Ewing och hans kollegor på Smart Growth America är lågtäthetsbebyggelse för både bostäder och handel den vanligaste drivkraften bakom urban sprawl. Låg bostädstäthet kännetecknas av villaförorter med små standardhus eller större bostäder, ibland kallade "monsterhem" eller "McMansions". Den kommersiella bebyggelsen runt dessa bostadsområden består ofta av envåningsköpcentrum längs huvudgatorna.
Bilen frodas i dessa miljöer, där människor och platser ligger långt ifrån varandra. Enligt rapporten från Smart Growth America har orter som Knoxville i Tennessee och Raleigh-Durham i North Carolina låga bostädstätheter, medan storstäder som New York, San Francisco och Los Angeles representerar höga tätheter.
Enligt institutionen för utvecklingssociologi vid Cornell University är de val som görs av individer och företag betydande faktorer bakom spridningen av urban sprawl. Cornells experter menar att många amerikaner eftersträvar de fördelar som livet i en förortsmiljö kan erbjuda. Dessa inkluderar större hus, mer utrymme mellan grannar, bättre skolor, lägre fastighetsskatter och en mer naturnära miljö.
Detta preferensmönster leder, enligt sociologerna vid Cornell, naturligt till att byggherrar tillhandahåller det som efterfrågas, vilket driver på ytterligare förortstillväxt och stadsutspridning.
Experterna vid Cornell påpekar också att det ofta är oekonomiskt för byggherrar att bygga i vissa innerstadsområden, vilket gör avlägsna förortsområden mer attraktiva. De noterar dessutom att jordbruket har haft det svårt på många håll, och att bönder därför varit villiga att lämna över sin mark till bebyggelse till relativt låga priser.
Urban sprawl är alltså resultatet av en kombination av historiska, ekonomiska och sociala faktorer. Bilens dominans, låg bebyggelsetäthet och människors preferenser för förortslivet samverkar och förstärker varandra – en utveckling som fortsätter att forma amerikanska städers landskap än idag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online