Även om vanliga patologilaboratorier sällan bevittnar den dramatik som visas i TV-seriernas kriminaltekniska laboratorier, utför rättsläkare verkligen en form av detektivarbete i sitt sökande efter en persons dödsorsak. Enligt National Association of Medical Examiners måste dessa skickliga medicinska experter genomföra en rad vävnadsbiopsier, laboratorietester och undersökningar av inre organ för att kunna rekonstruera hur personen dog och om döden berodde på naturliga eller onaturliga orsaker.
Rättsmedicinsk patologi definieras som den medicinska vetenskap som handlar om att fastställa en dödsorsak. Det latinska ordet "forensis", eller "tillhörande ett forum", syftar på ett samhälle. Rättsmedicinsk patologi tjänar samhället genom att bidra med värdefulla insikter, särskilt när dödsfallet antyder eller bevisar att ett brott har begåtts. Enligt rättsläkaren Dr. Joseph I. Cohen bygger rättsmedicinsk patologi på element från de två huvudgrenarna av patologi – anatomisk patologi och klinisk patologi – för att nå sina mål.
Rättsmedicinsk patologi syftar till att fastställa både dödsorsakens mekanism, alltså den direkta orsaken, samt underliggande eller bidragande faktorer. Patologer försöker besvara frågor som om naturliga processer orsakade dödsfallet, om läkemedel eller narkotika spelade en roll, om vårdslöshet hos en vårdgivare ledde till döden genom underlåtenhet, samt om fallet kräver en fullständig obduktion eller endast en yttre undersökning. Resultaten kan påverka inte bara rättssystemet utan även försäkringsbolagens ersättning till efterlevande.
Rättsläkare utför ofta obduktioner för att hjälpa dem att fastställa dödsorsaken. En obduktion innebär en noggrann undersökning av kroppens insida och utsida, inklusive de stora organsystemen, för att leta efter tecken på skada eller sjukdom. Undersökningen av kroppens utsida omfattar dokumentation av alla särskiljande yttre drag, såsom ärr eller tatueringar. Rättsläkares omfattande utbildning och kunskap kvalificerar dem också som sakkunniga vittnen vid domstolsförhandlingar. Patologilaboratorier knutna till läkarundersökares eller coronernas kontor kan vara öppna varje dag året runt, beroende på jurisdiktion och antalet tillgängliga patologer.
Enligt Forensic Medical måste den som vill bli rättsläkare först avlägga examen från en osteopatisk eller medicinsk högskola, och därefter genomgå sex års ytterligare utbildning genom specialistprogram inom både rättsmedicinsk och allmän patologi. Efter denna långa och krävande process kan kandidaterna avlägga American Board of Pathology-examen, och om de godkänns blir de certifierade rättsläkare. Läkarundersökare har ofta denna specialiserade bakgrund utöver den erfarenhet av allmän medicin som yrket kräver.
Forensic Medical påpekar att TV-program om rättsläkare ofta skildrar dessa yrkesutövare mer som kriminaldetektiver än som patologer, där de upptäcker exakta detaljer som tidpunkten för döden – något en verklig rättsläkare endast kan uppskatta utifrån de medicinska beläggen. Även om verklig rättsmedicinsk patologi kanske saknar den glans som visas på tv, påpekar Dr. Cohen att rättsläkare ändå kan behöva tala inför juryer och därför kan ha stor nytta av en utåtriktad personlighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online