HLR vid hjärtinfarkt och stroke: Riktlinjer för hjärt-lungräddning

Vad händer vid hjärtinfarkt och stroke?

En hjärtinfarkt uppstår när blodflödet till hjärtat blockeras eller när hjärtat behöver mer syre än det får, vilket gör att hjärtat slutar pumpa blod effektivt. En stroke inträffar däremot när blodet inte når vissa delar av hjärnan, vilket stänger av funktioner i olika delar av kroppen.

När en person utför HLR på en annan person hjälper denne utifrån den skadade att få syre och att hålla blodcirkulationen igång tills professionell vård kan ta över.

Grundläggande om HLR

HLR står för hjärt-lungräddning. När en person är medvetslös på grund av hjärtproblem eller stroke växlar en annan person mellan att blåsa in luft i den medvetslösa personens lungor och att manuellt komprimera bröstet där hjärtat finns, för att hålla hjärtats pumpfunktion och blodflödet igång.

Inblåsningar

Räddaren ska stänga offrets näsborrar med pekfinger och tumme samtidigt som offrets haka lyfts uppåt. Därefter ska räddaren sluta sin mun tätt runt offrets mun och ge två inblåsningar.

Var uppmärksam

Räddaren måste se till att näsborrarna kläms ihop ordentligt så att ingen luft läcker ut, och att munnen täcker offrets mun helt tätt vid mun-till-mun-andning. Kontrollera även att offrets bröstkorg höjer sig och sjunker vid varje inblåsning – det visar att luften går rätt väg.

Hjärtkompressioner

Räddaren ska placera handflatan på nedre halvan av offrets bröstben, lägga den andra handen ovanpå den första och låta fingrarna låsa i varandra. Tryck sedan kraftfullt och jämnt ner 30 gånger innan två nya inblåsningar ges – och upprepa tills hjälp anländer.

Viktiga varningar

Räddaren måste alltid ringa 112 och larma efter ambulans innan HLR påbörjas. Så kallad "host-HLR" rekommenderas inte om den inte sker under överinseende av medicinsk personal i en kontrollerad miljö, till exempel ett sjukhus.

Olika typer av HLR

Det finns olika former av HLR beroende på offrets tillstånd och ålder. Den amerikanska hjärtföreningen (American Heart Association) rekommenderar att lekmän använder två inblåsningar per 30 hjärtkompressioner som allmän regel. Utbildad medicinsk personal kan få mer specifika instruktioner utifrån offrets tillstånd, kön och ålder, eftersom de har större möjlighet att korrekt bedöma offrets kondition.