Att förbereda sig för katastrofer är en kritiskt viktig funktion. Utan att förutse möjliga katastrofer och i förväg bestämma hur återhämtningen bäst ska ske uppstår onödiga kostnader – både ur ett ekonomiskt perspektiv och när det gäller mänskliga resurser. Katastrofplaneringen anses vara så angelägen att den amerikanska regeringen har en särskild myndighet för ändamålet: Federal Emergency Management Agency (FEMA). Myndigheten har till uppgift att kontinuerligt förbättra samhällets beredskap inför katastrofer samt att effektivt leda återuppbyggnaden efter att en katastrof har inträffat.
Effektiv katastrofplanering kan avsevärt förkorta tiden för återhämtning efter en katastrof och begränsa de ekonomiska konsekvenserna för både individer och samhällen. En väl fungerande återhämtning minskar även den psykologiska belastningen på de drabbade. Tyvärr beaktas de psykiska hälsoaspekterna av en katastrof alltför ofta inte i planeringsarbetet.
Enligt Agency for Healthcare Research and Quality vilar en stor del av ansvaret för katastrofhantering och återhämtning på lokal nivå, eftersom lokala myndigheter befinner sig närmare katastrofplatsen och har bättre kännedom om de geografiska områden där katastrofer inträffar.
Katastrofberedskap innebär att identifiera tänkbara katastrofer, ta fram scenarier för hur stor skadan kan bli samt förbereda åtgärder för hur varje typ av katastrof bäst ska hanteras. Alla lokala myndigheter och organisationer som kan bidra vid en katastrof bör identifieras, med aktuell kontaktinformation. En annan central del av beredskapen är att tydligt definiera hur olika organisationer ska samverka och kommunicera sinsemellan under en krissituation.
Enligt University of Pittsburgh är de vanligaste naturkatastroferna översvämningar, orkaner, cykloner, tornados, jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier, laviner, torka och svält samt snöstormar. FEMA listar dessutom ytterligare hot i en mer omfattande katalog: kemikalieolyckor, dambrott, bränder och skogsbränder, farliga ämnen, extrema värmeböljor, kärnkraftsolyckor, terrorism och kraftiga åskväder.
Ett av de viktigaste övervägandena när man planerar för katastrofer och fördelar resurser är vilken kostnad en katastrof skulle medföra. Exempelvis måste man bedöma hur stora inkomstbortfall den lokala ekonomin riskerar att drabbas av, vilket i sin tur styr hur mycket som bör investeras i förebyggande åtgärder.
En av de största fördelarna med effektiv katastrofprevention är att kostnaderna för katastrofer kan undvikas, vilket gör att medel istället kan användas till andra viktiga samhällsområden som utbildning och sjukvård. En ytterligare fördel är att ett genomtänkt preventionarbete ger myndigheterna en stabil grund att stå på när de ska agera snabbt och beslutsamt i en akut situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online