När en nödsituation uppstår är det personalen som först anländer till platsen som erbjuder hjälp – ofta kallad "första insatspersonal". Ambulans, polis och brandkår är de vanligaste aktörerna, och var och en har egna arbetsrutiner och protokoll för att hantera akuta situationer. Vissa grundprinciper gäller alla, medan andra är specifika för den verksamhet som svarar på larmet. Här får du en översikt över några av de tekniker som brandkåren använder under sina räddningsinsatser.
Det mest värdefulla verktyget en brandman har är sin livlina till larmcentralens operatörer. Eftersom operatörerna tar emot det första nödsamtalet ansvarar de för att samla in all relevant information om situationen. Det gör att brandmännen kan förbereda sig ordentligt – med rätt utrustning och skyddsutrustning – redan innan de ger sig av.
Genom larmcentralen får de dessutom en preliminär bild av hur många personer som behöver hjälp, vilket hjälper dem att veta om det kan finnas fler skadade att söka efter när de kommer fram till platsen. Livlinan är också avgörande när extra resurser behövs, eftersom operatörerna snabbt kan begära förstärkning från andra myndigheter och räddningsorganisationer.
När farliga kemikalier är inblandade måste brandmän kunna identifiera olika typer av farliga ämnen för att kunna agera korrekt utifrån sin utbildning – eller avgöra när ett specialiserat kemikalieinsatsteam (HAZMAT-team) behöver tillkallas.
För mindre kemikalieutsläpp som inte kräver ett professionellt team finns flera etablerade tekniker. Brandmän kan bland annat spruta ut skyddande skum eller strö ut ett torkmedel över spill för att begränsa risken och hindra ämnena från att sprida sig ytterligare.
Alla brandmän genomgår grundläggande medicinsk utbildning, och vissa får även mer avancerad träning som gör att de kan använda apparater som hjärtstartare vid hjärtstillestånd. Denna kompetens blir ovärderlig när ambulans eller annan sjukvårdspersonal ännu inte har nått fram till platsen.
Med grundläggande första hjälpen-utbildning kan brandmän triageera skadade på platsen och vårda benbrott, stukningar, sår och blåmärken. Vid behov kan de även applicera nack- och ryggstöd för att stabilisera skadade. Tack vare HLR-utbildning (hjärt-lungräddning) kan de dessutom utföra återupplivning på personer som svimmat till exempel på grund av rökförgiftning, kvävning eller annat andningsbesvär.
När brandmän går in i en brinnende byggnad använder de en variant av kompisystemet. De håller ständigt koll på varandra och räknar av antalet personer i gruppen för att säkerställa att alla kollegor är trygga.
Även operatörerna på larmcentralen spelar en aktiv roll: de radiokontaktar teamet regelbundet för att få en personkontroll och påminner dem om hur länge de varit inne i byggnaden. Med jämna mellanrum roteras dessutom nya, utvilade brandmän in i byggnaden så att ingen arbetar för länge, överanstränger sig eller riskerar att skada sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online