1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så klassificeras naturkatastrofer: orkaner, tornados, vulkaner och jordbävningar

Enligt det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) är naturkatastrofer naturligt förekommande händelser som kan utgöra allvarliga hot mot folkhälsan. Orkaner, tornados, vulkanutbrott och jordbävningar har alla egna klassificeringssystem som bedömer en händelses intensitet utifrån ett antal fastställda faktorer. Dessa klassificeringsmetoder hjälper forskare att studera katastrofmönster och gör det möjligt för allmänheten att planera och förbereda sig för potentiella katastrofer.

Orkaner

Saffir-Simpson-orkansskalan, som reviderades 2010, kategoriserar orkaner från 1 till 5 utifrån orkanens styrka vid den aktuella tidpunkten. Skalan ger exempel på vilken typ av skador som är förknippade med vindar av en viss intensitet, där vindskadorna ökar med en faktor fyra för varje kategoristeg, enligt National Hurricane Center. Orkaner i kategori ett kännetecknas av "farliga vindar som orsakar vissa skador", med ihållande vindhastigheter på cirka 120–155 km/h. Orkaner i kategori fem indikerar att "katostrofala skador kommer att inträffa" och har ihållande vindhastigheter på över 250 km/h.

Tornados

Fujitaskalan, även känd som Fujita-Pearson-skalan, är det officiella klassificeringssystemet som används för att bedöma en tornados intensitet, från F0 till F5. Enligt NOAA fungerar den genom att mäta hur mycket förstörelse som orsakas efter att en tornado har passerat över en människobyggd struktur, där skadorna korreleras med vindhastigheten. Professor Tetsuya "Ted" Fujita och Allen Pearson (chef för National Severe Storm Forecast Center) utvecklade metoden 1971. F-skalan är dock mycket subjektiv och beror till stor del på bedömning av den som utför undersökningen.

Väderforskare använder numera den så kallade Enhanced F-skalan (förbättrade F-skalan), som klassificerar de ursprungliga F0–F5-skadorna med hjälp av 28 olika skadindikatorer, fastställda av ingenjörer och meteorologer. En anpassad metod används för att bedöma skadorna på byggnader och andra konstruktioner, beroende på material och grund. Precis som den ursprungliga F-skalan bedömer den förbättrade versionen tornadon som helhet utifrån den allvarligaste skadan längs dess bana, och den är därmed fortfarande subjektiv. Den förbättrade F-skalan trädde i kraft i februari 2007.

Vulkaner

Den vulkaniska explosivitetsindexet (Volcanic Explosivity Index, VEI) är en skala som är utformad för att mäta intensiteten hos vulkanutbrott, med ett VEI-värde från 0 (icke-explosivt) till 8 (megakolossalt). På 0–8-skalan representerar varje kategori en tiofaldig ökning av intensiteten. Enligt U.S. Geological Survey mäter VEI mängden aska som produceras, höjden på utbrottsmolnet över kratern samt utbrottets varaktighet.

Jordbävningar

Richterskalan är en matematisk metod som används för att jämföra jordbävningars styrka. Seismiska vågor är vibrationer i jorden som mäts med instrument som kallas seismografer. Charles F. Richter utvecklade skalan 1935, och den använder en logaritm för att mäta amplituden hos de seismiska vågor som registrerats av seismografer, enligt U.S. Geological Survey. En jordbävnings magnitud anges i heltal och decimaler. En magnitud på 2,0 eller lägre kallas mikrojordbävning, medan en magnitud på 4,5 är stark nog att registreras av seismografer världen över. En magnitud på 8,0 eller högre kallas storjordbävning, och USGS rapporterar att i genomsnitt inträffar minst en sådan någonstans i världen varje år. Richterskalan används endast för att mäta seismisk aktivitet – inte skadorna som orsakas.

Tyfoner

Enligt National Institute of Informatics mäts en tyfons styrka genom dess maximala ihållande vindhastighet, som rapporteras av World Meteorological Organization. Den internationella standarden klassificerar en klass 2-cyklon, eller tropisk depression, som vindar under 33 knop. Klass 3, ett tropiskt lågtryck med stormstyrka, har vindhastigheter på 34–47 knop, medan klass 4, en svår tropisk storm, kännetecknas av vindar på 48–63 knop. En klass 5-tropisk cyklon kallas tyfon och har vindar på 64 knop eller mer.

Amerikanska meteorologiska organisationer klassificerar tyfonernas intensitet på samma sätt som orkaner, med hjälp av Saffir-Simpson-skalan kategori 1 till 5 (se orkaner ovan). En tyfon avser stormar som bildas i västra Stilla havet (Japan, Filippinerna, Guam), vilka vanligtvis är starkare än orkaner men oftast berör mindre landmassa.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online