
Skivdiffusion (disk diffusion) avser huruvida ett antiseptiskt medel, ett desinfektionsmedel eller ett antibiotikum effektivt kan hämma tillväxten av vissa typer av mikrober. Skivdiffusionstestet som används för antibiotika kallas Kirby-Bauer-testet för antimikrobiell känslighet. Motsvarande test för antiseptika och desinfektionsmedel kallas känslighetstest för antiseptika/desinfektionsmedel.
Denna metod gör det möjligt för forskare att avgöra vilka kemikalier som kan användas för farmaceutiska ändamål. Ibland rör det sig om antiseptika, det vill säga kemikalier som appliceras på levande vävnad för att eliminera patogener. Andra gånger handlar det om desinfektionsmedel, som liknar antiseptika men används på livlösa föremål. I vissa fall är det fråga om antibiotika, alltså kemikalier som produceras av levande organismer (till exempel penicillin). Sammantaget kallas alla dessa substanser för antimikrobiella medel.
När forskare vill undersöka om ett antiseptiskt medel, ett desinfektionsmedel eller ett antibiotikum är effektivt för att stoppa spridningen av mikrober, mättar de en liten skiva av filterpapper med den aktuella kemikalien och placerar den på ett agarunderlag. Kemikalien diffunderar sedan ut från skivan i agaret, men endast i området runt dess kant. Om en mikroorganism placeras på agaret kommer den bara att växa närmast skivan om den inte är känslig för kemikalien. Är organismen känslig sker ingen tillväxt på eller runt skivan, vilket ger forskarna belägg för att kemikalien hämmar organismen. Det område där tillväxten uteblir kallas inhibitionszon.
I denna metod tar forskarna fram en plattodling av den organism som ska testas och använder en steril ögla för att upprepade gånger emulgera en koloni från plattan i en steril saltlösning. Kulturen appliceras därefter jämnt på agarplattan. Antibiotikaskivan placeras ovanpå agaret med hjälp av en dispenser, varefter plattan inkuberas i 24 timmar. Efter inkubationen mäts inhibitionszonen, om en sådan har uppstått, och resultatet dokumenteras.
Denna metod är nästan identisk med Kirby-Bauer-metoden, men det finns en avgörande skillnad. Vid Kirby-Bauer-testet är zonmåtten standardiserade, vilket innebär att den vetenskapliga världen har kommit överens om vilka områden som ska räknas som giltig inhibitionszon. För antiseptika och desinfektionsmedel saknas en sådan standardisering. Den övergripande effekten av kemikalien kan dock bedömas genom att jämföra experimentets resultat med andra studier som testar samma substans mot olika organismer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online