Aktinantikroppar används för att påvisa förekomsten av proteinet aktin. De används enbart inom biologisk eller medicinsk forskning samt i patologiska laboratorier för diagnostiska ändamål. Aktin studeras främst av forskare som undersöker muskler eller andra relaterade biologiska system, exempelvis cytokinesis och aktinbindande proteiner. Eftersom aktin dock är det vanligaste proteinet i eukaryota celler – alltså mer komplexa celltyper som innehåller interna strukturer kallade organeller – används det ofta som positiv kontroll i experiment som fokuserar på andra typer av proteiner.
Aktin är strikt bevarat, eller högt konserverat, hos en rad olika organismer – från alger och bakterier till hundar och människor. Proteinet finns som enskilda enheter, så kallade monomerer, som måste sammanfogas för att bilda det större, globulära proteinet. Aktin behövs för att bilda filament i cellerna, både för cellens egen rörelse och för förflyttningen av organeller inuti cellen. Det är därför helt avgörande för grundläggande cellulära processer som motilitet och celldelning.
Aktinantikroppar hör till de mest rutinmässigt och allmänt använda verktygen inom cellbiologin. Deras tillämpning i experiment med immunohistokemi, western blotting, immunoprecipitering, ELISA och flödescytometri har en lång och väl dokumenterad historia av framgång. De flesta företag som producerar och säljer antikroppar för forskningsändamål erbjuder primära antikroppar som antingen kan kopplas direkt till en färgad eller fluorescerande molekyl, eller som måste detekteras av en sekundär antikropp kopplad till en sådan synlig molekyl.
Aktin spelar en viktig roll i cellens transkriptionsprocesser och finns därför oftast i betydande mängder i cellkärnan. Dess närvaro här kan utnyttjas som positiv kontroll vid IHC- (immunohistokemi) eller ICC-experiment (immunocytokemi). Aktin detekteras med antikroppar som känner igen proteinets beståndsdelar, dess aminosyror. Att aktinantikroppen kan visualiseras visar att protokollet som använts har utförts eller formulerats korrekt. Färgning med aktinantikroppar fungerar därmed som en positiv kontroll vid annan antikroppsbaserad färgning som syftar till att påvisa andra proteintyper, både inom forskning och medicinsk diagnostik.
Western blotting är en metod för proteindetektion och kvantifiering som bygger på tekniker som gelelektrofores, immunoblotting och antikroppshybridisering. Proteinet av intresse och aktin separeras genom gelelektrofores, där proteiner med olika storlek vandrar åt olika håll längs en storleksgradient. Därefter överförs proteinerna till ett speciellt membran där de immobiliseras. Aktinantikroppar appliceras på membranet för att detektera det immobiliserade aktinet, vilket återigen fungerar som en positiv kontroll för detekteringen av proteinet av intresse. Eftersom en känd mängd aktin normalt används går det att jämföra signalstyrkorna och därmed beräkna mängden av det studerade proteinet.
Eftersom aktinantikroppar används så rutinmässigt och är så välstuderade utnyttjas deras förmåga att binda specifikt till aktin, tillsammans med proteinets kända storlek, som positiva kontroller i immunoprecipiteringsexperiment. Interaktioner som sker inuti en cell kan studeras genom att lysera cellen – det vill säga få den att sönderfalla – och samla upp den resulterande lysaten, som i princip utgör en soppa av olika proteiner. Genom att låta antikroppar binda till proteinet av intresse och till aktin, och därefter passera blandningen genom en kolonn, kan de antikroppsbundna proteinerna renas från andra oönskade proteiner. Att aktinantikroppen detekterar aktin i provet fungerar som bevis på att immunoprecipiteringsproceduren lyckats.
Aktinantikroppar är oumbärliga verktyg inom modern cellbiologi och biomedicinsk forskning. Tack vare att aktin förekommer rikligt i nästan alla eukaryota celler och är högt konserverat mellan arter fungerar antikropparna som tillförlitliga positiva kontroller i tekniker som immunohistokemi, western blotting och immunoprecipitering. Det gör dem till en självklar del av både grundforskning och klinisk diagnostik.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online